STOCKHOLMS-TIDNINGEN
HAVET TOG TILLBAKA MILJONVARDEN TILL SPILLO
Situationen förvarras i England
KIHLGREIMi
mm
wk
Överrumplande stormflod
Manga dranktes i sangen
Ny blixtevakuering
under söndagskvallen
Söndagsskolbarn raddar
sig upp i kyrkans torn
133 definitivt försvunna
i sjökatastrofen vid Irland
4.000 man arbetade ió ar
pa 29 km vall mot havet
KEMTVATTA PEAGG
TIIiIi O PJLAGGS
W KOSTSiAB
Ring föe hömtning 52 35 50-51 eller 59 02 60
Tisdagen den 3 Februari 1953
eltekniska byró. T. 3056 66
utför ollt elektr. Installatlonsarbot#
Ingenling kunde hejda flodvagen i dei Idglanla Holland. Har ar v altnel flera meier djupt i tral(lerna av Roller dam. Telefonstolparnc
slicker nail och jamnl upp over vallenylan.
Valtcnmassorna har vrakl undan vagbankcn, och spdrvagssparen hanger i luften i en av Rotterdams förorler.
Sa har sag del avert ut pa manga andra hall i landel.
1 Krimpen vaan de Leknara Rotterdam slog stormfloden en brasch pa 20 m i fördcimningarna. Civilbe folkningen salie genasl i gang med
alt förstarka de sviklande dammarna med sandsackar.
Forls. fr. sid. 1
syn, som skulle möta riidd-
ningsmanskapet manga ginger
under denna sdndag.
Med v&ldsam Kraft drev flo
den förbi kuststaderna in över
landsbygden, diir den rev upp
vagar och jarnviigsbankar,
sopade telefonstolparna med
sig som tandstickor och drev
manniskor och djur upp pi
narmaste kulle eller berg som
de kunde na. Det var fasans-
fullt s^m en biblisk syndaflod.
Ute pi landsbygden runt Easing-
ton, dar havet nu breder ut sig
milsvitt, giek bönderna pi sön-
dagsmorgonen och sig över sina
jordlappar och boskapshjordar
intet ont anande di flodvigen
plötsligt kom rullande.
En bonde berattar, att han
blev stiende kringrand pi en
liten kulle som blev allt mindre
och mindre i det stigande vatt
net. Nigra hundra meter langre
bort hade 175 fir trangt ihop sig
pi en annan kulle, som lig lagre,
och stod nu förstenat bligande
pa det stigande vattnet, tills vi-
gorna slog samman över deras
förtvivlade brakanden.
Pi samma satt. tog floden efter
kusten tusentals fir, boskapshjor
dar och grisar, som aldrig hann
undan störtvigorna.
Jordbrukare. som i kvall evakue-
rat i tusental in&t landet, anser
inte att deras ikerjord kommer att
bli brukbar pi minst fem ir. Andra
menar, att havet nu itertagit de
ras gèrdar och agor för all fram-
tid.
Lincolnshire omridet söder
om Huil som torde vara det
mest utsatta omridet, fick sent
pi söndagskvallen order om to-
talevakuering av hela kustdistrik-
tet. Sedan vallarna brutits, fly-
ter nu havet rakt in över land
och sköljer fram och tillbaka.
Man raknade med att vattnet
skulle stiga ytterligare mellan en
halv och en meter under natten.
Det betyder, att en ny flodvig
kommer att svepa fram över nya
Vidstrackta omriden langre In i
landet, och för att förekomma
ytterligare dödskatastrofer gav
myndigheterna pi kvallen order
om totalevakuering inom loppet av
en timme.
Oandliga miinniskokaravaner
familjer som i sista stund rafsat
med sig det nüdvandigaste eller
ensamma mödrar med spadbarn
pi armen, skolungar, gamlingar
och vallpojkar med stora fir-
skockar drar i kvall frin de
översvamningsholade omradena
in mot sakraro platser.
Det ar som om de flytt undan
kriget, dar vagar, jarnvagsförbin-
delser och kommunikationsleder
delvis brutits'av vattenarmar, som
gitt i förvag genom dalar, sank-
marker och pi flera stallen under-
minerat broar och fitt landsvagar-
na att flyta bort. Detta försyirar
givetvis evakueringen, men med
sedvanligt lugn och praktiskt
handlag och gott humor organise-
rades undsiittningen med evakue-
ringscentraler. uppsamlingsplatser,
dit frivillig hjalp strömmade till
med bilar och t.ransportfordon frin
alia hill.
Nere i Themsenmynningen giek
havet in i torrdockorna pi minga
stallen. Staden Sittingbourne blev
helt kringrand av vatten och del-
vis översvammad. I Shearness höll
vallarna framför dockanlaggning-
arna visserligen. men havet steg
si lcraftigt att det pi söndags-
morgonen störtade över vallarna
in över hamnen och satte nastan
hela staden under vatten. Det var
som ett jattevattenfall som spo-
lade Över vallarna.
I kuststaden Lowstoke i Suf
folk, som blev sa gott som helt
drankt av floden, fick en hel sön-
dagsskola klittra upp i kyrktor-
net för att klara sig. 40 barn
var samladc, da priisten plöts
ligt upptacktc, att kyrkan stod
ensam kvar pa en Minuten
cfterat började vattnet redan
tranga in i kyrksalen och följdc
sedan undan för undan wde 40
slcrackslagna barnen. som klatt-
rade upp mot tornct, sedan de
ras lararc för att halla dem lug-
na satt sig vid orgeln att speia.
Det av alla svenska englandsre-
senarer valkinda Tilbury ar i
kvall delvis evakuerat, sedan vatt
net sköljt in över större delen av
staden. Litet langre norrut efter
kustlandet uppmattes ett Över-
svamningsdjup pa över tre meter.
Flygplatsen Felizstowe i Suffolk
blev helt översvammad, och nar
undsattningen nadde' fram traffade
man pi 13 drunknade tjansteman
i bostaderna.
En central kraftstation blev ock-
si helt satt under vatten med ett
vidspritt strömavbrott för jarn-
vagstrafiken som följd. Det drab-
bade stora delar av sodra och
mellersta England och iterverkade
sa lcraftigt. att tagtrafiken frin
London pi söndagen och för man
dagen narmast skurits ned till
lagsta fog-kapacitet,. Endast fran
Waterloo-statlonen -gir det saledes
tig i normal ordning frin London
i kvall.
.Varst hade översvamningama
gitt fram i Norfolk, dar narmare
60 drunknade hittills pitraffats. I
Suffolk rapporteras 18 hittills ha
dödats, i Lincsdisiriktet nirmare
20, i EsSfex omkr. 18 ocli i Kent och
sjïlva London, som ocksa haft sina
c^fer, minst 4 drunknaóe-
Tva tredjedelar av Sanwau Is
land i Essex stir nu helt under vat
ten. De 13.000 invinarna pi ön
har under söndagen helt evakue-
rats.
I Lincolnchire stir över 6.00 hem
under vatten, och stora delar av
samhallena och staderna ligger pi
kvallen öde eller ir föremal för
omfattande raddningsarbeten. Det
torde vara den hirdast drabbade
delen av den engelska östkusten.
Manga "nus har krossats som tand
stickor och invinarna drankts i
vattenvirvlarna. De valdsamma
översvamningsvagorna forsade ge
nom stader, badorter och byar och
svepte med sig allt.
Armén har sant ut amfibiestrids-
vagnar, och flygare ror omkring i
gummibatar i de kringflutna sam
hallena för att radda invinarna.
som mast ta sin tillflykt till taken.
Polismiin och frivilliga försöker va-
dande och simmande ta sig fram till
de 685 invinarna i Clëy.
Joe Goodman berattar fran Great
Wakering, som brukar kallas Eng-
lands torraste samhalle:
Jag steg upp ur sangen mitt i
natten och fick vatten nastan upp
till knana. Nar jag öppnade dorren,
slog vattnet nastan omkull mig. Jag
ropade at min fru att klattra upp pi
Rn flygbild som visar hur, valtnet bryler igenom vallarna i Holland och slrömmarin över akrarna, som förslörs -för dratal framat
saltv allnel.
LONDON 2 febr. (ST, TT, AP) 133 personer omkoni vid
lördagens fartygskatastrof da den irlandska angaren Princess
Victoria pé. 2.694 ton sjönk i den valdsanima storm som svepta
fram langs Irlands kust, heter det i ett officiellt meddelande.
Antalct raddade uppgar till 44.
Av JOHN WALTERSON
översvamnlngarna har ödelagt mycket av 300 ars traget ar-
bete under vilket hoiiandarna langsamt men ihardigt erövrat
nytt land frin havet. Denna f. d. havsbotten utgör omkring en
fjiirdedel av hela Iandets yta ocli har en befolkning pi 4 milj.
Det beraknas ta upp till fyra ir att fi bort det salt, som nu lag-
rar sig pi stora delar av denna jord och iter göra' den bördig.
Hollandske diktaren Jan Prins
skriver i en av sina dikter om Hol
lands svarta huvuden, d. v. s. de
liga rader av palissader, som om-
ger den del av Holland, som gran-
sar mot havet. Han berattar hur
dessa svarta huvuden stir dar i
langa tysta skaror och hiller stan-
dig vakt.
Hoiiandarna började redan pi
1000-talet att torrlagga stora d_elar
av mellersta Holland och. framför
allt omridena kring de stora flo-
derna.
Men det var först pi 1200-talet
som det egentliga storangrepp'et
mot havet satte in. Man började
da liira sig att anlagga ordentliga
skyddsvallar samtidigt som man
tog hnnddrivna pumpverk i sin
tjanst. Pi 1400-talel infördes va-
derkvarnarna, som fortfarande do-
minerar delar av det hollandska
landskapet. Dessa vaderkvarnar
liar utvecklats genom tiderna och
blivit allt effektivare.
Pi 1800-lalets senare lialft bör
jade man ersatta dem med ing-
drivna pumpverk och senare kom
elektriciteten I tjanst. Holland för-
fogar nu över en av de största
pumpstationerna i Europa vars ka-
pacitet ar 6.5 milj. ton vatten pr
dag.
Det i modarn lid mest omtalade
torrlaggningsprojektet ar torr-
laggningen av den gamla havsvi-
ken Zuiderzee. Torrlaggningen av
denna havsvik började i mitten av
taket av linneskipel, och hon tog
sig upp dit med v&r trearige pojke
Allen. Sa slog jag hal i taket, och
vi klëttrade upp pa takêsen.
- Jag sig kvinnor ligga pa taken
av sina envaningshus praktiskt ta-
get r.akna i den bitande vinden. Vi
lag dar och huttrade, tills man ham-
tade oss. Minga av vira grannar
fördes till sjukhus.
1800-talet, di man torrlade Haar
lemmermeer, som omfattar 18.000
hektar. Det var doek först pi 1900-
talet som man tack vare den mo-
darna teknikens hjalpmedel kunde
istadkomma nigot större resultat.
1932 avslutades arbetet med den
29 km Ünga skyddsvallen mot
Nordsjön, som kallas för Afsluit
dijk. 4.000 man hade under sex ir
varit i standigt arbete med skydds
vallen.
Nasta steg togs med torrlaggan-
det av Vieringermeerpoldern, en
yta pi 20.000 hektar, vilken blev
fardig 1930 samt Nordostpoldern
pi 48.000 hektar, som inte fullbor-
dades förran 1942.
Tvi polderomriden hiller f. n.
pi att torrlaggas och det ar syd-
ostpoldern pi 25.000 hektar och
Sydvastpoldern pi 56.000 hektar.
Nar som alla dessa polderomriden
förvandlas till odlingsbar lorrmark
di har Holland utökats med ett
ornride, som ar lika stort som
provinsen Limburg.
ön. Valchercn rübade illa ut
oktober 1944 under andra varlds-
kriget, da det allierade högbvar-
teret ansig det nödvandigt att
satta ön under vatten. Planen
lyckades över förviintan.
Pi fyra punkter bombarderade
allierade flyget stora hil i skydds-
vallarna mot havet, som strömma
de in. Större delen av ön över-
svammades av saltvatten och be-
folknlngen miste fly till andra
omriden medan en del stannade
kvar i sina vindsvinïngar.
De luckor som bomberna orsa-
kat skyddsvallarna blev allt stör
re di tidvatt.net rann fram och
tillbaka. Med angslan frigade man
sig pi ön Valcheren, om den ni-
gonsin skulle kunna bli beboelig
igen.
Frin början kunde vattenbygg-
nadsingenjörerna inte ni luckorna
En skotsk ingenjör och hans fem'
barn, alla under itta ir, var bland
de drunknade.
De tio raddade besattningsman-
nen berattade pa söndagen detaljer
fran olyekan. För att hindra kvin
nor och barn att sla ihjal sig'hade
allt manfolk bildat kedja över det
sluttande dacket och langat passa-
gerarna emellan sig.
I de fiesta fall var dock dessa
anstrangningar förgaves. Det
var sarskill tre faktorer som för-
orsakadc den stora förlusten av
maimiskoliv, sagcr besittnings-
manncn:
För det första var livbitarna
fastgjorda vid davertarna med
stilwirar i stallet för rep. Vidare
giek irorna förlorade di livbitar
na skulle sattas i sjön, eftersom
i skyddsvallarna, di omridet var
l'ullt med landminor och man inte
kunde fi tag i nigon enda anv&nd-
bar bit:.
Först nar Holland blev helt be-
friat 5 maj 1945 och minorna av-
lagsnats kunde man satta in mo-
darna mudderverk och i juni 1945
var 14 mudderverk, 135 primar. 711
bogserbitar, 73 landsattningsfar-
tyg, 19 större och mindre ponton-
kranar i arbete med skyddsvallar
na,
Det ar inte bara jordbruksomri-
den som fördarvats utan stader
som Dordrecht och Rotterdam ho-
tas aveni Sival det ilderdomliga
Dordrecht som den moderna jatte-
hamnen Rotterdam förfogar över
ansepliga industrier och skepps-
varv.
Vad Rotterdam hetraffar hur
industrioniridet vaster om sta
den vuxit ut och di hela detta
om ride ligger under havsytans
nivi hotas staden sjalvfallefc av
omfattande förstörelse.
Aven denna ging ar ön Valche
ren liksom under kriget utsatt för
ett fruktansvart hot.
farlyget hade 35 graders styrbords
slagsida. Slutligen blev nigra av
raddningsfartygen förvirrade av
SOS-signalerna frin Princess Vic
toria de uppfattade laget till
narheten av skotska kusten.
Drottning Elisabeth och herti-
gen framförde pi söndagen sitt
deltagande till offrens anhöriga.
Obemamiat fartyg
driver mot minfalt
GÖTEBORG 1 febr. (TT) Un
der bogsering pi söndagen slot
sig ingfartyget Vcstkustcn pi
91 ton frin sin bogserarc Mar-
strand tre distansminuter vast-
nordvast om Klibacks fyr nord-
vast om Varberg.
De bida fartygen var pi vag sö-
dcrut. Vestkusten, som var obe-
mannad, tappades vid 18-tiden 1
höjd med fyren i den ganska
grova sjön giek bogsertrossen av
och Marstrand lyckades i mörlc-
ret intë iter fi "rymlingen" un
der kontroll utan anlöpte Varberg.
Det obemannade fartyget drev 1
den 10 sekundmeters nordnordost-
liga vinden och slrömmen, som
satte sydvart, ur den minsvepta
segelrannan och ut mot det frin
minor osvepta omridet iKattegatt.
En varnlng för det drlvand©
fartyget utsandes sent pa sön
dagskvallen i radio till sjöfaran-
de.
GÖTEBORG 1 febr. (TT)
Svenska Lloyds Suecia har lyckats
ta sig ur stormcentrum, men sla-
var fortfarande med lig fart mot
den nordvastliga vinden, som vid
middagstiden pi söndagen berak-
nades till ca 30 sekundmeter. Allt
var val ombord. Aven. Lloyds S3ga
rapporteras att fartyget lyckats
komma ur periferïn av orkanen.