STOCKHOLMS-TIDNINGEN HAVET TOG TILLBAKA MILJONVARDEN TILL SPILLO Situationen förvarras i England KIHLGREIMi mm wk Överrumplande stormflod Manga dranktes i sangen Ny blixtevakuering under söndagskvallen Söndagsskolbarn raddar sig upp i kyrkans torn 133 definitivt försvunna i sjökatastrofen vid Irland 4.000 man arbetade ió ar pa 29 km vall mot havet KEMTVATTA PEAGG TIIiIi O PJLAGGS W KOSTSiAB Ring föe hömtning 52 35 50-51 eller 59 02 60 Tisdagen den 3 Februari 1953 eltekniska byró. T. 3056 66 utför ollt elektr. Installatlonsarbot# Ingenling kunde hejda flodvagen i dei Idglanla Holland. Har ar v altnel flera meier djupt i tral(lerna av Roller dam. Telefonstolparnc slicker nail och jamnl upp over vallenylan. Valtcnmassorna har vrakl undan vagbankcn, och spdrvagssparen hanger i luften i en av Rotterdams förorler. Sa har sag del avert ut pa manga andra hall i landel. 1 Krimpen vaan de Leknara Rotterdam slog stormfloden en brasch pa 20 m i fördcimningarna. Civilbe folkningen salie genasl i gang med alt förstarka de sviklande dammarna med sandsackar. Forls. fr. sid. 1 syn, som skulle möta riidd- ningsmanskapet manga ginger under denna sdndag. Med v&ldsam Kraft drev flo den förbi kuststaderna in över landsbygden, diir den rev upp vagar och jarnviigsbankar, sopade telefonstolparna med sig som tandstickor och drev manniskor och djur upp pi narmaste kulle eller berg som de kunde na. Det var fasans- fullt s^m en biblisk syndaflod. Ute pi landsbygden runt Easing- ton, dar havet nu breder ut sig milsvitt, giek bönderna pi sön- dagsmorgonen och sig över sina jordlappar och boskapshjordar intet ont anande di flodvigen plötsligt kom rullande. En bonde berattar, att han blev stiende kringrand pi en liten kulle som blev allt mindre och mindre i det stigande vatt net. Nigra hundra meter langre bort hade 175 fir trangt ihop sig pi en annan kulle, som lig lagre, och stod nu förstenat bligande pa det stigande vattnet, tills vi- gorna slog samman över deras förtvivlade brakanden. Pi samma satt. tog floden efter kusten tusentals fir, boskapshjor dar och grisar, som aldrig hann undan störtvigorna. Jordbrukare. som i kvall evakue- rat i tusental in&t landet, anser inte att deras ikerjord kommer att bli brukbar pi minst fem ir. Andra menar, att havet nu itertagit de ras gèrdar och agor för all fram- tid. Lincolnshire omridet söder om Huil som torde vara det mest utsatta omridet, fick sent pi söndagskvallen order om to- talevakuering av hela kustdistrik- tet. Sedan vallarna brutits, fly- ter nu havet rakt in över land och sköljer fram och tillbaka. Man raknade med att vattnet skulle stiga ytterligare mellan en halv och en meter under natten. Det betyder, att en ny flodvig kommer att svepa fram över nya Vidstrackta omriden langre In i landet, och för att förekomma ytterligare dödskatastrofer gav myndigheterna pi kvallen order om totalevakuering inom loppet av en timme. Oandliga miinniskokaravaner familjer som i sista stund rafsat med sig det nüdvandigaste eller ensamma mödrar med spadbarn pi armen, skolungar, gamlingar och vallpojkar med stora fir- skockar drar i kvall frin de översvamningsholade omradena in mot sakraro platser. Det ar som om de flytt undan kriget, dar vagar, jarnvagsförbin- delser och kommunikationsleder delvis brutits'av vattenarmar, som gitt i förvag genom dalar, sank- marker och pi flera stallen under- minerat broar och fitt landsvagar- na att flyta bort. Detta försyirar givetvis evakueringen, men med sedvanligt lugn och praktiskt handlag och gott humor organise- rades undsiittningen med evakue- ringscentraler. uppsamlingsplatser, dit frivillig hjalp strömmade till med bilar och t.ransportfordon frin alia hill. Nere i Themsenmynningen giek havet in i torrdockorna pi minga stallen. Staden Sittingbourne blev helt kringrand av vatten och del- vis översvammad. I Shearness höll vallarna framför dockanlaggning- arna visserligen. men havet steg si lcraftigt att det pi söndags- morgonen störtade över vallarna in över hamnen och satte nastan hela staden under vatten. Det var som ett jattevattenfall som spo- lade Över vallarna. I kuststaden Lowstoke i Suf folk, som blev sa gott som helt drankt av floden, fick en hel sön- dagsskola klittra upp i kyrktor- net för att klara sig. 40 barn var samladc, da priisten plöts ligt upptacktc, att kyrkan stod ensam kvar pa en Minuten cfterat började vattnet redan tranga in i kyrksalen och följdc sedan undan för undan wde 40 slcrackslagna barnen. som klatt- rade upp mot tornct, sedan de ras lararc för att halla dem lug- na satt sig vid orgeln att speia. Det av alla svenska englandsre- senarer valkinda Tilbury ar i kvall delvis evakuerat, sedan vatt net sköljt in över större delen av staden. Litet langre norrut efter kustlandet uppmattes ett Över- svamningsdjup pa över tre meter. Flygplatsen Felizstowe i Suffolk blev helt översvammad, och nar undsattningen nadde' fram traffade man pi 13 drunknade tjansteman i bostaderna. En central kraftstation blev ock- si helt satt under vatten med ett vidspritt strömavbrott för jarn- vagstrafiken som följd. Det drab- bade stora delar av sodra och mellersta England och iterverkade sa lcraftigt. att tagtrafiken frin London pi söndagen och för man dagen narmast skurits ned till lagsta fog-kapacitet,. Endast fran Waterloo-statlonen -gir det saledes tig i normal ordning frin London i kvall. .Varst hade översvamningama gitt fram i Norfolk, dar narmare 60 drunknade hittills pitraffats. I Suffolk rapporteras 18 hittills ha dödats, i Lincsdisiriktet nirmare 20, i EsSfex omkr. 18 ocli i Kent och sjïlva London, som ocksa haft sina c^fer, minst 4 drunknaóe- Tva tredjedelar av Sanwau Is land i Essex stir nu helt under vat ten. De 13.000 invinarna pi ön har under söndagen helt evakue- rats. I Lincolnchire stir över 6.00 hem under vatten, och stora delar av samhallena och staderna ligger pi kvallen öde eller ir föremal för omfattande raddningsarbeten. Det torde vara den hirdast drabbade delen av den engelska östkusten. Manga "nus har krossats som tand stickor och invinarna drankts i vattenvirvlarna. De valdsamma översvamningsvagorna forsade ge nom stader, badorter och byar och svepte med sig allt. Armén har sant ut amfibiestrids- vagnar, och flygare ror omkring i gummibatar i de kringflutna sam hallena för att radda invinarna. som mast ta sin tillflykt till taken. Polismiin och frivilliga försöker va- dande och simmande ta sig fram till de 685 invinarna i Clëy. Joe Goodman berattar fran Great Wakering, som brukar kallas Eng- lands torraste samhalle: Jag steg upp ur sangen mitt i natten och fick vatten nastan upp till knana. Nar jag öppnade dorren, slog vattnet nastan omkull mig. Jag ropade at min fru att klattra upp pi Rn flygbild som visar hur, valtnet bryler igenom vallarna i Holland och slrömmarin över akrarna, som förslörs -för dratal framat saltv allnel. LONDON 2 febr. (ST, TT, AP) 133 personer omkoni vid lördagens fartygskatastrof da den irlandska angaren Princess Victoria pé. 2.694 ton sjönk i den valdsanima storm som svepta fram langs Irlands kust, heter det i ett officiellt meddelande. Antalct raddade uppgar till 44. Av JOHN WALTERSON översvamnlngarna har ödelagt mycket av 300 ars traget ar- bete under vilket hoiiandarna langsamt men ihardigt erövrat nytt land frin havet. Denna f. d. havsbotten utgör omkring en fjiirdedel av hela Iandets yta ocli har en befolkning pi 4 milj. Det beraknas ta upp till fyra ir att fi bort det salt, som nu lag- rar sig pi stora delar av denna jord och iter göra' den bördig. Hollandske diktaren Jan Prins skriver i en av sina dikter om Hol lands svarta huvuden, d. v. s. de liga rader av palissader, som om- ger den del av Holland, som gran- sar mot havet. Han berattar hur dessa svarta huvuden stir dar i langa tysta skaror och hiller stan- dig vakt. Hoiiandarna började redan pi 1000-talet att torrlagga stora d_elar av mellersta Holland och. framför allt omridena kring de stora flo- derna. Men det var först pi 1200-talet som det egentliga storangrepp'et mot havet satte in. Man började da liira sig att anlagga ordentliga skyddsvallar samtidigt som man tog hnnddrivna pumpverk i sin tjanst. Pi 1400-talel infördes va- derkvarnarna, som fortfarande do- minerar delar av det hollandska landskapet. Dessa vaderkvarnar liar utvecklats genom tiderna och blivit allt effektivare. Pi 1800-lalets senare lialft bör jade man ersatta dem med ing- drivna pumpverk och senare kom elektriciteten I tjanst. Holland för- fogar nu över en av de största pumpstationerna i Europa vars ka- pacitet ar 6.5 milj. ton vatten pr dag. Det i modarn lid mest omtalade torrlaggningsprojektet ar torr- laggningen av den gamla havsvi- ken Zuiderzee. Torrlaggningen av denna havsvik började i mitten av taket av linneskipel, och hon tog sig upp dit med v&r trearige pojke Allen. Sa slog jag hal i taket, och vi klëttrade upp pa takêsen. - Jag sig kvinnor ligga pa taken av sina envaningshus praktiskt ta- get r.akna i den bitande vinden. Vi lag dar och huttrade, tills man ham- tade oss. Minga av vira grannar fördes till sjukhus. 1800-talet, di man torrlade Haar lemmermeer, som omfattar 18.000 hektar. Det var doek först pi 1900- talet som man tack vare den mo- darna teknikens hjalpmedel kunde istadkomma nigot större resultat. 1932 avslutades arbetet med den 29 km Ünga skyddsvallen mot Nordsjön, som kallas för Afsluit dijk. 4.000 man hade under sex ir varit i standigt arbete med skydds vallen. Nasta steg togs med torrlaggan- det av Vieringermeerpoldern, en yta pi 20.000 hektar, vilken blev fardig 1930 samt Nordostpoldern pi 48.000 hektar, som inte fullbor- dades förran 1942. Tvi polderomriden hiller f. n. pi att torrlaggas och det ar syd- ostpoldern pi 25.000 hektar och Sydvastpoldern pi 56.000 hektar. Nar som alla dessa polderomriden förvandlas till odlingsbar lorrmark di har Holland utökats med ett ornride, som ar lika stort som provinsen Limburg. ön. Valchercn rübade illa ut oktober 1944 under andra varlds- kriget, da det allierade högbvar- teret ansig det nödvandigt att satta ön under vatten. Planen lyckades över förviintan. Pi fyra punkter bombarderade allierade flyget stora hil i skydds- vallarna mot havet, som strömma de in. Större delen av ön över- svammades av saltvatten och be- folknlngen miste fly till andra omriden medan en del stannade kvar i sina vindsvinïngar. De luckor som bomberna orsa- kat skyddsvallarna blev allt stör re di tidvatt.net rann fram och tillbaka. Med angslan frigade man sig pi ön Valcheren, om den ni- gonsin skulle kunna bli beboelig igen. Frin början kunde vattenbygg- nadsingenjörerna inte ni luckorna En skotsk ingenjör och hans fem' barn, alla under itta ir, var bland de drunknade. De tio raddade besattningsman- nen berattade pa söndagen detaljer fran olyekan. För att hindra kvin nor och barn att sla ihjal sig'hade allt manfolk bildat kedja över det sluttande dacket och langat passa- gerarna emellan sig. I de fiesta fall var dock dessa anstrangningar förgaves. Det var sarskill tre faktorer som för- orsakadc den stora förlusten av maimiskoliv, sagcr besittnings- manncn: För det första var livbitarna fastgjorda vid davertarna med stilwirar i stallet för rep. Vidare giek irorna förlorade di livbitar na skulle sattas i sjön, eftersom i skyddsvallarna, di omridet var l'ullt med landminor och man inte kunde fi tag i nigon enda anv&nd- bar bit:. Först nar Holland blev helt be- friat 5 maj 1945 och minorna av- lagsnats kunde man satta in mo- darna mudderverk och i juni 1945 var 14 mudderverk, 135 primar. 711 bogserbitar, 73 landsattningsfar- tyg, 19 större och mindre ponton- kranar i arbete med skyddsvallar na, Det ar inte bara jordbruksomri- den som fördarvats utan stader som Dordrecht och Rotterdam ho- tas aveni Sival det ilderdomliga Dordrecht som den moderna jatte- hamnen Rotterdam förfogar över ansepliga industrier och skepps- varv. Vad Rotterdam hetraffar hur industrioniridet vaster om sta den vuxit ut och di hela detta om ride ligger under havsytans nivi hotas staden sjalvfallefc av omfattande förstörelse. Aven denna ging ar ön Valche ren liksom under kriget utsatt för ett fruktansvart hot. farlyget hade 35 graders styrbords slagsida. Slutligen blev nigra av raddningsfartygen förvirrade av SOS-signalerna frin Princess Vic toria de uppfattade laget till narheten av skotska kusten. Drottning Elisabeth och herti- gen framförde pi söndagen sitt deltagande till offrens anhöriga. Obemamiat fartyg driver mot minfalt GÖTEBORG 1 febr. (TT) Un der bogsering pi söndagen slot sig ingfartyget Vcstkustcn pi 91 ton frin sin bogserarc Mar- strand tre distansminuter vast- nordvast om Klibacks fyr nord- vast om Varberg. De bida fartygen var pi vag sö- dcrut. Vestkusten, som var obe- mannad, tappades vid 18-tiden 1 höjd med fyren i den ganska grova sjön giek bogsertrossen av och Marstrand lyckades i mörlc- ret intë iter fi "rymlingen" un der kontroll utan anlöpte Varberg. Det obemannade fartyget drev 1 den 10 sekundmeters nordnordost- liga vinden och slrömmen, som satte sydvart, ur den minsvepta segelrannan och ut mot det frin minor osvepta omridet iKattegatt. En varnlng för det drlvand© fartyget utsandes sent pa sön dagskvallen i radio till sjöfaran- de. GÖTEBORG 1 febr. (TT) Svenska Lloyds Suecia har lyckats ta sig ur stormcentrum, men sla- var fortfarande med lig fart mot den nordvastliga vinden, som vid middagstiden pi söndagen berak- nades till ca 30 sekundmeter. Allt var val ombord. Aven. Lloyds S3ga rapporteras att fartyget lyckats komma ur periferïn av orkanen.

Krantenbank Zeeland

Watersnood documentatie 1953 - kranten | 1953 | | pagina 7