IDUN
ANDERS
MARDRÖM I MANHATTAN
av Thomas Walsh
Juridiska rad
Hunter A-paktens jaktplan
kanske ocksa Sveriges
Tag Tulo i tid!
A-ft. IJULl,
dödar
bakterier
ger frisk
rakhy
Deslutet har ett visst intresse for
Sverige, darkest det skulle bli
frftga om inkop av jaktplan utifrftn
under de narmaste ftren. Offici-
ellt har visserligen ingenting sagts
harom, men det ges en antydan
om att nftgot ar i görningen genom
försvarsministerns försiktiga utta-
lande i statsverksproposit ionen:
"D& det ar angelftget att snarast
tillvarataga vissa möjligheter
föresl&r jag 84 milj. kronor for
anskaffning av -ett antal krtgs-
flygplan." Sidana ordalag skulle
knappast ha anvanls, om det gallt
en utökning av leveranserna fr&n
Saab.
Vilka plan som qarmast intres-
serar det svenska flygvapnet, vet
man ingenting
om, men det ar
ganska naturligt,
att det som NATO
(A-paktsorganisa-
tionerna) heist
vill ha, det vill
ocksft Sverige
heist ha. Sedan
ar det en annan sak, om vi f&r
köpa det vi vill. Det ar inte ute-
slutet, att eventuella förhandling-
ar kommer i ett sftdant lage, att
om NATO föredrar Hunter, sS. fir
vi köpa Swift och tvartom.
NATO-experternas stallningsta-
gande har enligt "Aviation Week"
motiverats av en rapport, lamnad
av ett team frftn amerikanska flyg
vapnet under ledning av dess
chefsprovflygare, general A1 Boyd.
Denne var mycket entusiastisk
over Hunters flygegenskaper. Dess
stora nackdel var den lcorta rack-
vidden, men en omkonstruktion lar
redan vara klar, som ger den jam-
bördighet i detta avseende med
Swift.
Swift har tidigare varit favorlt i
konkurrensen, d& dess kon-
struktion anses mora lampad for
amerikanska produktionsmetoder.
Nu liar det dock visat sig, att de
omkonstruktioner, som amerika-
narna anser nödvandïga, gör det
omöjligt att- f& serieproduktionen
av den förbattrade typen i gftng
före juni 1955, vilket ar "dead-line"
för de nuvarande amerikanska
hjalpanslagen. Hunter daremot
kravcr mindre andringar och kan
(S-'Arföp- leveéaras. fidigare, vartill
kommer att Hawkerkoncernen för-
berett tïllverkning av planet i tre
fabriker plus ett antal underleve-
rantörer.
Helt oavsett NATO-köpet har
bade Hunter och Swift bestallts I
rclativt stort antal av Royal Air
Force, som har prioritet pi leve
ranserna. För att kunna salja till
NATO:s amerikanska inköpscentral
miste alltsi Hawker ha tillstind
av engelska regeringen. Man rak-
nar doek med att detta skall lam-
nas. Serielevernnser av Hunters
och Swifts nuvarande versionèr
vantas börja i sommar. Detta in-
nebar inom parentes sagt, att Sve
rige fir ett halvt dussin moderna
jaktflygflottiljer, innan England
fir n&gon klar. Men sedan kom
mer Royal Air Force att gi förbi
virt flygvapen i modernitet och
ligga före, tills nMsta jaktplantyp
blir klar.
Hunter liknar till utseendet
SAAB:s nya A 32 "Lansen",
som doek har langre radarnos, an-
nat luftintag och kraftigare pil-
form pi vingarna. Hunters maxi-
mlfart med Avon-motor (samma
som Lansen) torde ligga i narheten
av 1100 km/tim.
Don Carlos.
STOCKHOLMS-TIDNINGEN Tiidagra dra 3 Febr. 1953
Kungligt i SolvaUas gastrum pa söndagen. Kungen följer intresserad e tt lopp i kikaren lillsammans med
drottningen samt prinsessorna Bïrgitta och Désirée. Bakom de kungliga Stockholms Travsallskaps
ordförande, general Kellgren, och hovstallmastare CE. von Platen
Anders Ek "civil" före Dramaten-
fÖrestdllnmgen pa Barabbas.
E K
KELLGREN
Anders Ek ar göteborgareddr-
om Idrnnar hans idiom inget tvi-
vel. Han har konstnarligt pabra
jran modem, skaldinnan Karin
Ek och lideisefullt teaterintresse
i arv Jran pappa Sverker, profet
i.Uu,nvalurhisioriaEfter förstu-
dier hos Naima Wifstrand och
Gabriel Alm.giek han 193S—41 de
obligatoriska tre elev&ren pa
Dramaten och hamnade sedan en
iermin pa den svenska scenkons-
tens gitersla frontden nu ner-
branda teatern i Vasa. Aret dar
pa var han med i Nyans Taggen-
revy och gjorde ett par filmroller,
innan det första genombroitet
kom pa Svenska Dramatikers stu
dio, diir han gjorde huvudrol-
lerna i Nordströms pacifist
drama "Vagen hem" och Munks
"Niels Ebbcsen". Sedan var han
sjalvskriven till en plats i en-
semblen p& den hosten 1944 star-
tade stadsleatern i Malmö, dar
han fick spela Hakan i ''Mans
kvinna", Intimans invigningspro-
gram. 1946 giek han vidare till
Göteborg, dar han .under tre
fruktbara ar hann med bi. a. rol
ler som Caligula, Macbeth och
Josef K. Efter ett mellanspel p&
nya Intiman vid Odenplan har
han i somras filmat Bolle i Mar
tinsons Klockrike och nu dter-
vant till Dramaten som Lager-
kvists Barabbas.
Det var en tïdig morgon pi tea-
terkanslit 1 Göteborg som en av
de gamla sladtanterna förskrackt
kom nerramlande för trapporna
frin Studion: Det sitter en galen
karl daruppe och skrilar och vif-
tar med en stor kniv! Vid narmare
betraktande visade sig karlen vara
Anders Ek, som helt i trans, repe-
terade sin roll som barberaren i
"Tvi skalmar", han som rakar
liken, en liten nastan stum roll,
som i Eks utformning vaxte till
ett komiskt solonummer, en and-
lös litania av oartikulerade ljud,
nMstan det enda lustiga i den far-
sen. Han vet att en skidespelare
aldrig fir vara slat och likgiltjg
pi scenen, men satsar man hela
Ulla och Tage:
En dotter
Si har giek förlossningen till
med pappa Tage som assistent
pi BB.
Det har vill vi ha husmödrar
framstalla sina önskemil som ge
industriherrarna nigot att lanka
pi.
Vad gör 50-irig anka för att
fi inkomst?
Folkhemmets katekes siiger: Du
skall... Kerstin Anér ar fyndig
om missanpassade och valan-
passade.
Första positionen Iduns
vackra bildsidor om smiflickor
pi danslektion.
Sofia Widén öppnar broderi-
ateljé för Idun i Stora Tuna.
Hur kvinnor ska deklarera.
Per Hallström; Första april.
lntressant och mycket vackert n:r.
Som Scapin p& Intima
hans intensitet pi en biroll i en
ordiniir förestalliyng si ar det
risk att bubblan spricker. Darför
har han klokt nog nastan bara
spelat huvudroller. Ibland har han
fitt söka dem pi ganska avlagsna
orler.
GrihAriga regissörer brukar saga
att det dar kan inte hilla i lang
den. "Det dar" ar Anders Eks spe-
cifika spelstil nar han med en
tornados hansynslöshet ruskar om
dekor och medspelare. För dem
som menar att konst ska varn
kunnande, beharslcning och avmatt
stilisering miste hans restlosa
identlfiering med rollen, sattet att
lamna ut sig sjalv verka motbju-
dande. Men det har alia tider
funnits tvi satt att se pi teater,
dels den valanstandiga underhall-
ningen och uppbyggelsen, som tea-
terfolk bedriver under yrkesmas-
sigt si propra former som möjllgt,
dels det dar som Björn-Erik Höijer.
en ging kallat för "blod och böl".
Anders Ek talar för sin del om
teaterns samband med den primi-
tiva kuiten och marknadsgyckla-
rens konst.
En av de tidigasle förestallning-
ar man sig honom i var den me-
deltida farsen om Advokaten Pa-
telin spelad pi Skansens gamla
dansbana. Det muntra och grov-
korniga upptradet var en program-
förklaring för triumviratet Ek,
Strandmark och Ekerot. Det var
första gingen de fick tillfalle att
visa hur teater skulle se ut. I
flera ir hade de gitt och suktat
i skolan uppe under Dramatens
tak. De var den första kullen för
vilken Stanislavskijs bok om en
skidespelares arbete med sig sjalv
uppenbarade vagen till den stora
konsten. Just di ledde den bort
frin den kungliga scenen.
Ur StanislavskiJ kan man hamta
litet av varje. För Eks del blev
det en vag till inlevelse i rollerna.
Det dftr som fir honom att gi ner
pi teatern timmar före förest&ll-
ningen för att lingsamt förvand-
las inlfrin, men ocksi det som gör
att han varje kvall spelar med ny
friskhet ulifrin nya förutsattning-
ar, och aldrig stelnar i enbart re-
produktion. Han larde sig ocksi
avslappningen, en smula kramp-
aktigt i början, men under Birgit
Cullbergs piverkan kom han att
beharska sin kropp och vann en
plastisk uttrycksfullhet som stir
baletten nara. Pi senare tid har
man en kansla av att Barrault be-
tytt en hel del för hononj. Före-
stallningen av Scapin pi Intiman
var regelratt 1 demonstration av
dennes spel med torson.
Man kan inte saga att Anders Ek
var född till skidespelare. Snarare
alt de svirigheter han haft att
övervinna i tal och plastik har
gett en extra spanning it hans
spel. En naturlig pondus hade han
tldigt förvarvat som radikal poli-
tisk debattör och intensiteten
fanns redan 1 en skolförestallning
dSr han gjorde fingen med den
blodiga trasan i Lagerkvists "Han
teatern i Stockholm.
som fick leva om sitt liv" liksom
i den enda rollen tidigare pi Dra
maten, faltlükaren i Strindbergs
"Karl XII" i bïzarraste laget
t. o. m. för att vara i den pjasen.
Det var först under göteborgs-
iren som han blommade ut. Cali
gula som han och Ingmar Berg
man gjorde tillsammans var en av
de förestallningar som man ska
minnas lange. Den allra storsta
triumfen hittills ar val andi Josef
K. i dramatiseringen av Kafkas
"Processen". Si representativ för
den hunsade och i samhallsmaski-
nen vilsegingna manniskan blev
hans tolknlng, att det stora för-
svarstalet i sista akten kvall efter
kvall fick spontang svar frin sa
longen. Skidespelet blev si verk-
ligt alt publiken glömde bort att
den var pi teatern.
Claes Hoogland
TASS 'avslöjar'
militart avtal
Sverige-USA
Den sovjetryska nyhetsbyran
TASS anklagade i en utsandning
i Moskvaradion natten till sönda
gen Sverige för att ha slutit en
hemlig mililiir överenskommelse
med Förenta staterna.
Enligt TASS har det i lokala
joumalistiska kretsar bllvlt kant
att en medlem av ett speciellt ut-
skott inom sakerhetstjansten, An
derson, under ett besök i Stock
holm sammantraffat med svenska
representanter för att dlskutera
fragor betraffande ekonomiska och
tekniska problem i samband med
en överenskommelse om militart
samarbete mellan Sverige och USA.
Denna överenskommelse slöts
under sommaren 1952 och var ett
resultat av underhandlingar som
förts samtldtgt I Stockholm och
Washington.
Den ryska byran staplar upp di
verse motiveringar. USA skulle
garantera Sverige vapenleveranser
och strategisk rimaterial, men of-
ficlejlt skulle Sverige fortfarande
sta utanför den aggressiva Atlant-
pakten.
UD demenlerar
Svenska utrikesdepartementet
dementerade pa söndagseftermid-
dagen "kategoriskt" att nigot si-
dant avtal skulle ha diskuterats.
Ambassador Anderson var mycket
riktigt i Sverige men dellog endast
i ett allmant meningsutbyte om
OEEC Europeiska samarbetsri-
det.
Pa söndagskvallen fick TASS'
beskyllning sin sensationella för-
klaring. "Nyheten" hade pi gam-
malt beprövat vis publicerats 1 en
utlandsk i detta fallet en flnsk
kommunisttidning f. v. b. Mosk
va. Denna metod för ryska ut-
byten av internationella hilsning-
ar ar gammal och valkand. BI. a.
praktiserades den pi hr Erlandera
amerikaresa pi sin tjd, ehuru "ny
heten" di först 6tod 1 en dansk
tldning. Nar det galler anklagel-
ser mot Norge och Denmark bru
kar nyheterna först sti 1 svenska
kommunistorgan innan TASS tar
hand om distributlonen.
Radig lantbrukare
belönad ingrep
mot taximördaren
deras andel i boet. Kan vederlag
icke utgi, kan givan under vissa
omstandigheter itergi.
överstiger boets varde vid efter-
levande makens död dess varde vid
den först avlidnes frinfalle, skall
denna förkovran tillfalla den efter-
levandes arvingar, sivitt visas, att
c-gendom till motsvarande varde
lillfallit den efterlevande i arv,
giva, testamente eller ock m i
a n t a g a s, att boets förkovran
harrör frin förvarvsarbete, som
efter den först avlidnes död bedri-
vits av den efterlevande.
FrAga: Kommunen har till Mis-
sionsförbundets folkhögskola har
pi orten som giva överlamnat
10.000 kronor. Har kommunalfull-
maktige befogenhet att av allman-
na medel (skattemedel) ansli me-
del till privat företag, med vars
tillkomst kommunen ingenting haft
att sknffa eller kan utöva nigon
som helst kontroll?
Vad sager kommunalförfattning
och kommunallagar harom?
Intresserad skattebe/alare.
Svar: Kommunalfullmaktige ager
inte befogenhet att fatta ett dylikt
beslut. Ni bör överklaga detsamma
och fi det havt.
Svar till "Allberg": Era förald-
rac fir icke göra avdrag för vad
de kostar pi cr i underhAll, till
don del detta icke utgör ersatt-
ning för av er utfört arbete. I
den min underhillet utgör dylik
Nationalupplagans specialföljetong
Stoekholms-Tidningens jurist
svarar har kostnadsfritt pi fri-
gor som insünts under adress
Juridiska rid, Stockholms-Tid-
ningen, Stockholm,
Svar kan erhillas per brev om
kr 1.50 i frimiirken bifogas fri-
gan och kuvertet miirkes "Ange-
laget".
Friga: Min frus bror har dött.
Nigra bröstarvingar fanns ej. Ma-
karnas föraldrar var ocksi döda.
Var min bror ensam arvinge efter
sin hustru? Vem skall arva min
bror vid hans död? Kan min brors
frus syskon göra ansprik pi arv
efter: a) min brors fru? b) min
bror?
Oviss.
Svar: Kvarlitenskapen tillfaller
den efterlevande maken. Lever vid
dennes frinfalle den först avlidnes
fader, moder, syskon eller syskons
avkomling, age de, som di aro nar-
mast till arv efter den först av-
lidne, taga halften av den efter
levande makens bo, varvid doek
vissa inskriinkningar giilla. Om en
av de bida makarna iigt enskild
egendom eller motsvarade eljest
den först avlidnes kvarlitenskap
annan andel an halften av makar-
nas egendom, tage den först av
lidnes ovannamnda arvingar sam
ma andel i boet efter den sist av-
lidne. Har den först avlidne ge
nom testamente förordnat, atl
nigot av hans kvarlitenskap skall
tillfalla annan an efterlevande ma
ken, skall avdrag harav göras vid
andelens berakning..
Har efterlevande genom giva
eller annan jamförlig handling
utan tillbörlig hansyn till den först
avlidnes arvingar orsakat vasent-
lig minskning av sin egendom,
skall ur den lott, som vid efter
levande makens död lillkommer
hans arvingar, vederlag utgi till
arvingarna efter den först avlidne.
för vad av minskningen belöper A
AB Flora-Vinolia, Stockholm
Lantbrukaren E 1 n a r Johans
son i Torup har belönats av tra-
fikbilagarna i Halland för sin in-
sats i samband med taximördaren
Karl Anton Jespersens infingande.
Pi bilden överlamnar direktör
Birger Johansson ett arm-
bandsur i akta guld till hr Johans
son.
Di Jespersen efter sitt did gjor
de en vurpa vid Fröslida larmade
Einar Johansson omedelbart fjër-
dingsmannen samt försökte att fi
med dansken till narmaste gird,
vilket dock ej lyckades. Han lar-.
made aven polisen i Torup och det
var tack vare det ridiga ingripan-
det som taximördaren kunde fingas
innan han lyckades komma over
till Danmark.
TV A POJKAR begravdes pa sön
dagen under lek i en sandgrotta i
en sandas nara Lundby kyrka invid
Eriksberg i Göteborg. Den ene, 13-
irige Berry Lundgren, omkom me-
dan kamraten, 12-arige Per-Olov
Nilsson i sista stund lyckades riidda
sig. Hür ses han kramas om av sin
mamma efter hemkomsten fr&n
sjukhuset. 13-aringen som drogs
jrum ur sandmassorna medvetslös,
god pa sjukhuset dar liikarna tre
timmar förgiives sökle rddda hans
liv. Han var son till kommunalarbe-
taren Rikard Lundgren-
Tulo ör den vlto, vdrdefullo, valsmakonde halstabletten
Edvard Mattsson visar upp en pac
ker orientalisk dolk, som han fort
med sig hem fran resan.
I London eller Bryssel kan det
hiinda att gruvarbetarcintcrna-
tionalens kommitté for hjüp it
underutvecklade lander haller
sitt nasta sammantradc om nigon
minad. Men det kan ocksi lika
garna bli i Stuvsta utanför
Stockholm. Dar bor namligen
internationalens vice president
och svenska gruvarbetaretörbun-
dets f. ordf, Edward Matt-
son, och dit kom han pi sön-
dagsförmiddagcn efter en tre
minaders kommittéresa i Indien,
Pakistan och pi Ceylon,
Gruvarbetareinlernationalen har
tillsatt en kommitté för att reda ut
hjalpbehovet bland gruvarbetarna
dessa lander, och vi var en tre-
mannadelegation, en engelsman, en
belgare och jag sjalv som reste dit
i början av november, .berattar hr
Mattsor. 1 en intervju för Stock-
holms-Tidningen.
Vi startade resan i London med
flyg till Beirut och fortsatte dar^
ifran till Karachi i Pakistan, dar
vi besökte bade saltgruvor och ol-
■jefalt, Huvudmalet var doek In-
.dieiu dar vi stannade i om kring
sex veckor och hann titta pi bide
kol-, jirn-, koppar- och guldgru-
Svensk gruoman
utreder indiska
arbetsproblem
dn
De hade tvi chanser, tillade
Calhoun tjockt, förklarande för
Murchisons sekreterare vad han
inte behövde förklara för Mike
Frost: har, vid förvaringsskipet,
och uppe i stan 1 narheten av
Fordham Road. En av dem borde
ge utdelning. Miste det! Han be-
tonade det nastan passionerat.
Ta det lugnt, sade Mike
Frost. Ingen lagger nin skuld pi
dej, Willie. Klockan sex var allt
bra sent för att hinna göra nigot
it det. Jag tror för min del, att
si snart dom fitt tag pi pojken,
si
Han avbröt sig tvart och sig
besvarat pi Frances. Men hon
visste hur han amnat avsluta me
ningen.
Allt detta miste nog vara nagot
som inte hande henne, sade hon
sig tyst; inte henne, och inte en
liten pojke, som första gin;
hon ikt upp till North Rhinehill
för att arbeta it hans far skyggt
bekant för henne att han tyckte
mycket bra om henne, för att hon
var söt och snall, ocksi.
Det var pi det sattet han all-
tid kommit ut med sina isikter
skyggt men rakt pi sak. Var-
för kunde hon di inte förnimma
nigonting? Varför fanns det
ingenting annat Mn denna döda
dovhet, denna fullstandiga n
tala förlamning inom henne, som
tycktes acceptera fakta utan att
riktigt tro pi dem eller bli kanslo-
massigt berörd av dem?
Hon förstod det inte.
Ute pi taxiperrongen hade tak-
flaktarna satts i ging med ett
envist surrande. En ling rad av
droskbilar hade köat upp, van-
tande pi passagerare, och chauf-
förerna stod tillsammans i smi
grupper och pratade, eller laste
tidningar,
Det överraskade Frances "tl
upptacka att klockan var tlo mi
nuter over tio; den kunde lika
garna/ha varit tio minuter over
itta, eller tio minuter over tolv
Hon stod och tittade pa ehauf-
förerna, nar Calhoun plölsligt
mumlade till henne att det fanns
pollser över hela stationen nu; och
att konduktör Goggins pi tig 52
hade posterats ute i stora hallen,
Allting var bevakat, insisterade
Calhoun, i en diraktig anstrang»
ning att övertyga sig sjMlv
allting! Och det enda de nu be
hövde var att en av de dar man
nen, den JiUe eller den store röd-
hirige, kom tillbaka och
Han sköt upp sin hatt i pan-
nan, han strök sig over munnen.
han satte handerna i sidorna med
den dar aggressiva gesten hon
kar.de igen, aven om i detta ögon-
bliek nigonting tycktes fattas 1
den. Tiden giek, annu mera tid
giek. Kvart i elva-tiget kom och
folk sipprade ut frin Manhattan
Depot i allt langre intervallerji
och sedan, fem minuter i elva,
kom kapten Rousseau, chef för
stationspolisen och Calhouns över*
ordnade, ut ur en av passagerna
sallskap med inspektör Arthur
Donnelly och nigra andra pers©*
Mr Murchison var en av dem.
Frances sig honom och hon gjor
de en ansafS för att gi fram till
honom i lcanslan av att det fanns
nigot mycket viktigt som hot»
borde saga elller göra, men Cal
houn höll henne kvar,
Lit honom vara, sade Gaf-
houn, inte alltför stadigt.
Han hade kant igen mannen
nastan lika fort som Frances.
- Och försök inte att pratai
med honom, nar han kommer hit
in. Det gör ingenting battre. Jag
vet det. Sti kvar har hos mig.
Men han kallsvettades litet
sjalv. Ty aven om han int8 visste
precis hur Donnelly lyckats förmft
fadern att antligen komma hit
och tala med honom, si visste
Calhoun varför Fadern önskade
betala kidnapparna och hilla Don
nelly utanför det hela. Endast av
de skalen hade han tidigare
vagrat samtala med honom i
telc-fon. Och vad ville Donnelly
göra nu? Jo, tala lugnt med fa
dern, visa honom pojkens klader,
Onkel Sam-pennan, fi honom att
inse Calhoun skiftade fot. Ja-
visst!
(Forts.)
Det vl fick se av de indiska ar-
betarnas förhillanden var pi det
hela iaget mycket nedslaende. kon-
staterar hr Mattson. Visserligen
har atskilliga förbattringar gjorts
under de senaste aren men bostads-
förhallandena ar langt ifrin man-
niskovardiga, och del ar ingen
överdrift att saga att befolkningen
svalter. I gruvorna anvands ofta
mycket primitiva redskap och man
hackar t. ex. kolet i stallet för att
sprSnga. Minga kvinnor arbetar
vid gruvorna, inte under jord men
med lastning och transporter. De
bar sina tunga malmkorgar pi hu-
vudet.
Hauiker "Hunter", fotograferad av Russell Adums, som fick Encyclo
pedia Britannicas drligu pressfotopris för sina bildscrier av Hunter,
Meteor och Javelin i looping.
Enligt uppgifter frin New York och Paris har atlantpakts-
organisationens inköpscentral praktiskt taget bestamt sig för
att köpa det franska jaktplanet "Mystère IV" (presenterat tidi
gare i flygspalten) och det engelska Hawker "Hunter". Den
sistnamnda nyheten ar marklig, di Hunter har en jambördig
konkurrent, Supermarine "Swift" (presenterad i filmen Ljud-
vallen), som hittills ansetts «igga battre till.
Nigra företag har visat sig för-
staende för arbetamas trbstlösa
forhallanden och ordnat med dis-
pensarer, sjukhus, barnkrubbor etc.
samt skolor. Vi har talat med bi
de företagsledare och arbetare, sa
ger hr Mattson, och pa minga hall
kommit med kritik mot arbetsför-
hillandena. Men samtidigt maste
man ju försti de enorma svirig-
heterna.
Nu Sterstir bearbetning av ma-
terïalet och nar kommittén har
sammantratt, skall svenska gruv-
arbetareförbundet fa en del för-
slag till hjalpatgarder at de indiska
gruvarbetarna.
ersatthing. ar ni skyldig att de
klarera för dess varde sisom in
komst.
Det ar val knappast troligt, atl
er invalidpension plus namnda in-
komst uppgir till nigot namnvart
beskattningsbart belopp. Med han- -
syn till inval id iteten kan det av
er utförda arbetet val skaligen
icke krava Stor ersattning.
Efterbeskattning kan ske för de
fyra sista éren.
Deklarationsskyldighet eller ej
beror pA er sammanlagda beskatt-
ningsbara inkomst.
Tala med taxeringsnamndens -
ordförande. Han kan ge er alla
upplysningar i saken.
Svar till "Prenumerant": Utan
kannedom om vilken friga ni öns-
kar upplysning om, ar det omöjligt
att ange vilket nr av Sv. F. som
ni behöver anskaffa.
För att bedöma, vilken Utteratur
ni annars lëmpligen bör anskaffa, -
miste man ocksft kanna söval
frftgans arl som er förm&ga alt -
ISsa juridisk litteratur. Det torde
Vara enklast. att ni sjalv gör in
i en bokhandel och ser pft den
tillgangliga litteraturen. Dot torde
val knappast finnas nftgon full-
standig bokhandel i detta land,
som icke har den skattelitteratur
ni kan behöva.
Svar till "Undrande": Det spe
lar ingen roll för taxeringen om
fastigheten ar i mantal satt jord
eller inte, om inte med mantalet
följer del i nigon ratt i oskiftad
jord eller annat i ett skifteslug.
Med Bris far Ni pa ett ögonblick
ett rikligt, lent lodder, som gör
skaggef mjukl och lattrakat Bris
rakcrème har en frisk, manlig
parfymering.
Bris rakcrème har ett plusvarde
som den ar ensam om den
innehóller samma bakterie
dödande amne som ingar i Bris
toaleltval. Bris rakcrème mot-
verkar darigenom infektipner i
de smasar, som latt uppstar vid
rakningen. Sóren laks fortare
och utan irritation. Bris bakterie-
dödande verkan ar kvarstaen-
de - den försvinner inte da
man skö! jeransiktet utan verkar
aven mellan rakningarna. Bris
ger frisk rakhy.