IDUN ANDERS MARDRÖM I MANHATTAN av Thomas Walsh Juridiska rad Hunter A-paktens jaktplan kanske ocksa Sveriges Tag Tulo i tid! A-ft. IJULl, dödar bakterier ger frisk rakhy Deslutet har ett visst intresse for Sverige, darkest det skulle bli frftga om inkop av jaktplan utifrftn under de narmaste ftren. Offici- ellt har visserligen ingenting sagts harom, men det ges en antydan om att nftgot ar i görningen genom försvarsministerns försiktiga utta- lande i statsverksproposit ionen: "D& det ar angelftget att snarast tillvarataga vissa möjligheter föresl&r jag 84 milj. kronor for anskaffning av -ett antal krtgs- flygplan." Sidana ordalag skulle knappast ha anvanls, om det gallt en utökning av leveranserna fr&n Saab. Vilka plan som qarmast intres- serar det svenska flygvapnet, vet man ingenting om, men det ar ganska naturligt, att det som NATO (A-paktsorganisa- tionerna) heist vill ha, det vill ocksft Sverige heist ha. Sedan ar det en annan sak, om vi f&r köpa det vi vill. Det ar inte ute- slutet, att eventuella förhandling- ar kommer i ett sftdant lage, att om NATO föredrar Hunter, sS. fir vi köpa Swift och tvartom. NATO-experternas stallningsta- gande har enligt "Aviation Week" motiverats av en rapport, lamnad av ett team frftn amerikanska flyg vapnet under ledning av dess chefsprovflygare, general A1 Boyd. Denne var mycket entusiastisk over Hunters flygegenskaper. Dess stora nackdel var den lcorta rack- vidden, men en omkonstruktion lar redan vara klar, som ger den jam- bördighet i detta avseende med Swift. Swift har tidigare varit favorlt i konkurrensen, d& dess kon- struktion anses mora lampad for amerikanska produktionsmetoder. Nu liar det dock visat sig, att de omkonstruktioner, som amerika- narna anser nödvandïga, gör det omöjligt att- f& serieproduktionen av den förbattrade typen i gftng före juni 1955, vilket ar "dead-line" för de nuvarande amerikanska hjalpanslagen. Hunter daremot kravcr mindre andringar och kan (S-'Arföp- leveéaras. fidigare, vartill kommer att Hawkerkoncernen för- berett tïllverkning av planet i tre fabriker plus ett antal underleve- rantörer. Helt oavsett NATO-köpet har bade Hunter och Swift bestallts I rclativt stort antal av Royal Air Force, som har prioritet pi leve ranserna. För att kunna salja till NATO:s amerikanska inköpscentral miste alltsi Hawker ha tillstind av engelska regeringen. Man rak- nar doek med att detta skall lam- nas. Serielevernnser av Hunters och Swifts nuvarande versionèr vantas börja i sommar. Detta in- nebar inom parentes sagt, att Sve rige fir ett halvt dussin moderna jaktflygflottiljer, innan England fir n&gon klar. Men sedan kom mer Royal Air Force att gi förbi virt flygvapen i modernitet och ligga före, tills nMsta jaktplantyp blir klar. Hunter liknar till utseendet SAAB:s nya A 32 "Lansen", som doek har langre radarnos, an- nat luftintag och kraftigare pil- form pi vingarna. Hunters maxi- mlfart med Avon-motor (samma som Lansen) torde ligga i narheten av 1100 km/tim. Don Carlos. STOCKHOLMS-TIDNINGEN Tiidagra dra 3 Febr. 1953 Kungligt i SolvaUas gastrum pa söndagen. Kungen följer intresserad e tt lopp i kikaren lillsammans med drottningen samt prinsessorna Bïrgitta och Désirée. Bakom de kungliga Stockholms Travsallskaps ordförande, general Kellgren, och hovstallmastare CE. von Platen Anders Ek "civil" före Dramaten- fÖrestdllnmgen pa Barabbas. E K KELLGREN Anders Ek ar göteborgareddr- om Idrnnar hans idiom inget tvi- vel. Han har konstnarligt pabra jran modem, skaldinnan Karin Ek och lideisefullt teaterintresse i arv Jran pappa Sverker, profet i.Uu,nvalurhisioriaEfter förstu- dier hos Naima Wifstrand och Gabriel Alm.giek han 193S—41 de obligatoriska tre elev&ren pa Dramaten och hamnade sedan en iermin pa den svenska scenkons- tens gitersla frontden nu ner- branda teatern i Vasa. Aret dar pa var han med i Nyans Taggen- revy och gjorde ett par filmroller, innan det första genombroitet kom pa Svenska Dramatikers stu dio, diir han gjorde huvudrol- lerna i Nordströms pacifist drama "Vagen hem" och Munks "Niels Ebbcsen". Sedan var han sjalvskriven till en plats i en- semblen p& den hosten 1944 star- tade stadsleatern i Malmö, dar han fick spela Hakan i ''Mans kvinna", Intimans invigningspro- gram. 1946 giek han vidare till Göteborg, dar han .under tre fruktbara ar hann med bi. a. rol ler som Caligula, Macbeth och Josef K. Efter ett mellanspel p& nya Intiman vid Odenplan har han i somras filmat Bolle i Mar tinsons Klockrike och nu dter- vant till Dramaten som Lager- kvists Barabbas. Det var en tïdig morgon pi tea- terkanslit 1 Göteborg som en av de gamla sladtanterna förskrackt kom nerramlande för trapporna frin Studion: Det sitter en galen karl daruppe och skrilar och vif- tar med en stor kniv! Vid narmare betraktande visade sig karlen vara Anders Ek, som helt i trans, repe- terade sin roll som barberaren i "Tvi skalmar", han som rakar liken, en liten nastan stum roll, som i Eks utformning vaxte till ett komiskt solonummer, en and- lös litania av oartikulerade ljud, nMstan det enda lustiga i den far- sen. Han vet att en skidespelare aldrig fir vara slat och likgiltjg pi scenen, men satsar man hela Ulla och Tage: En dotter Si har giek förlossningen till med pappa Tage som assistent pi BB. Det har vill vi ha husmödrar framstalla sina önskemil som ge industriherrarna nigot att lanka pi. Vad gör 50-irig anka för att fi inkomst? Folkhemmets katekes siiger: Du skall... Kerstin Anér ar fyndig om missanpassade och valan- passade. Första positionen Iduns vackra bildsidor om smiflickor pi danslektion. Sofia Widén öppnar broderi- ateljé för Idun i Stora Tuna. Hur kvinnor ska deklarera. Per Hallström; Första april. lntressant och mycket vackert n:r. Som Scapin p& Intima hans intensitet pi en biroll i en ordiniir förestalliyng si ar det risk att bubblan spricker. Darför har han klokt nog nastan bara spelat huvudroller. Ibland har han fitt söka dem pi ganska avlagsna orler. GrihAriga regissörer brukar saga att det dar kan inte hilla i lang den. "Det dar" ar Anders Eks spe- cifika spelstil nar han med en tornados hansynslöshet ruskar om dekor och medspelare. För dem som menar att konst ska varn kunnande, beharslcning och avmatt stilisering miste hans restlosa identlfiering med rollen, sattet att lamna ut sig sjalv verka motbju- dande. Men det har alia tider funnits tvi satt att se pi teater, dels den valanstandiga underhall- ningen och uppbyggelsen, som tea- terfolk bedriver under yrkesmas- sigt si propra former som möjllgt, dels det dar som Björn-Erik Höijer. en ging kallat för "blod och böl". Anders Ek talar för sin del om teaterns samband med den primi- tiva kuiten och marknadsgyckla- rens konst. En av de tidigasle förestallning- ar man sig honom i var den me- deltida farsen om Advokaten Pa- telin spelad pi Skansens gamla dansbana. Det muntra och grov- korniga upptradet var en program- förklaring för triumviratet Ek, Strandmark och Ekerot. Det var första gingen de fick tillfalle att visa hur teater skulle se ut. I flera ir hade de gitt och suktat i skolan uppe under Dramatens tak. De var den första kullen för vilken Stanislavskijs bok om en skidespelares arbete med sig sjalv uppenbarade vagen till den stora konsten. Just di ledde den bort frin den kungliga scenen. Ur StanislavskiJ kan man hamta litet av varje. För Eks del blev det en vag till inlevelse i rollerna. Det dftr som fir honom att gi ner pi teatern timmar före förest&ll- ningen för att lingsamt förvand- las inlfrin, men ocksi det som gör att han varje kvall spelar med ny friskhet ulifrin nya förutsattning- ar, och aldrig stelnar i enbart re- produktion. Han larde sig ocksi avslappningen, en smula kramp- aktigt i början, men under Birgit Cullbergs piverkan kom han att beharska sin kropp och vann en plastisk uttrycksfullhet som stir baletten nara. Pi senare tid har man en kansla av att Barrault be- tytt en hel del för hononj. Före- stallningen av Scapin pi Intiman var regelratt 1 demonstration av dennes spel med torson. Man kan inte saga att Anders Ek var född till skidespelare. Snarare alt de svirigheter han haft att övervinna i tal och plastik har gett en extra spanning it hans spel. En naturlig pondus hade han tldigt förvarvat som radikal poli- tisk debattör och intensiteten fanns redan 1 en skolförestallning dSr han gjorde fingen med den blodiga trasan i Lagerkvists "Han teatern i Stockholm. som fick leva om sitt liv" liksom i den enda rollen tidigare pi Dra maten, faltlükaren i Strindbergs "Karl XII" i bïzarraste laget t. o. m. för att vara i den pjasen. Det var först under göteborgs- iren som han blommade ut. Cali gula som han och Ingmar Berg man gjorde tillsammans var en av de förestallningar som man ska minnas lange. Den allra storsta triumfen hittills ar val andi Josef K. i dramatiseringen av Kafkas "Processen". Si representativ för den hunsade och i samhallsmaski- nen vilsegingna manniskan blev hans tolknlng, att det stora för- svarstalet i sista akten kvall efter kvall fick spontang svar frin sa longen. Skidespelet blev si verk- ligt alt publiken glömde bort att den var pi teatern. Claes Hoogland TASS 'avslöjar' militart avtal Sverige-USA Den sovjetryska nyhetsbyran TASS anklagade i en utsandning i Moskvaradion natten till sönda gen Sverige för att ha slutit en hemlig mililiir överenskommelse med Förenta staterna. Enligt TASS har det i lokala joumalistiska kretsar bllvlt kant att en medlem av ett speciellt ut- skott inom sakerhetstjansten, An derson, under ett besök i Stock holm sammantraffat med svenska representanter för att dlskutera fragor betraffande ekonomiska och tekniska problem i samband med en överenskommelse om militart samarbete mellan Sverige och USA. Denna överenskommelse slöts under sommaren 1952 och var ett resultat av underhandlingar som förts samtldtgt I Stockholm och Washington. Den ryska byran staplar upp di verse motiveringar. USA skulle garantera Sverige vapenleveranser och strategisk rimaterial, men of- ficlejlt skulle Sverige fortfarande sta utanför den aggressiva Atlant- pakten. UD demenlerar Svenska utrikesdepartementet dementerade pa söndagseftermid- dagen "kategoriskt" att nigot si- dant avtal skulle ha diskuterats. Ambassador Anderson var mycket riktigt i Sverige men dellog endast i ett allmant meningsutbyte om OEEC Europeiska samarbetsri- det. Pa söndagskvallen fick TASS' beskyllning sin sensationella för- klaring. "Nyheten" hade pi gam- malt beprövat vis publicerats 1 en utlandsk i detta fallet en flnsk kommunisttidning f. v. b. Mosk va. Denna metod för ryska ut- byten av internationella hilsning- ar ar gammal och valkand. BI. a. praktiserades den pi hr Erlandera amerikaresa pi sin tjd, ehuru "ny heten" di först 6tod 1 en dansk tldning. Nar det galler anklagel- ser mot Norge och Denmark bru kar nyheterna först sti 1 svenska kommunistorgan innan TASS tar hand om distributlonen. Radig lantbrukare belönad ingrep mot taximördaren deras andel i boet. Kan vederlag icke utgi, kan givan under vissa omstandigheter itergi. överstiger boets varde vid efter- levande makens död dess varde vid den först avlidnes frinfalle, skall denna förkovran tillfalla den efter- levandes arvingar, sivitt visas, att c-gendom till motsvarande varde lillfallit den efterlevande i arv, giva, testamente eller ock m i a n t a g a s, att boets förkovran harrör frin förvarvsarbete, som efter den först avlidnes död bedri- vits av den efterlevande. FrAga: Kommunen har till Mis- sionsförbundets folkhögskola har pi orten som giva överlamnat 10.000 kronor. Har kommunalfull- maktige befogenhet att av allman- na medel (skattemedel) ansli me- del till privat företag, med vars tillkomst kommunen ingenting haft att sknffa eller kan utöva nigon som helst kontroll? Vad sager kommunalförfattning och kommunallagar harom? Intresserad skattebe/alare. Svar: Kommunalfullmaktige ager inte befogenhet att fatta ett dylikt beslut. Ni bör överklaga detsamma och fi det havt. Svar till "Allberg": Era förald- rac fir icke göra avdrag för vad de kostar pi cr i underhAll, till don del detta icke utgör ersatt- ning för av er utfört arbete. I den min underhillet utgör dylik Nationalupplagans specialföljetong Stoekholms-Tidningens jurist svarar har kostnadsfritt pi fri- gor som insünts under adress Juridiska rid, Stockholms-Tid- ningen, Stockholm, Svar kan erhillas per brev om kr 1.50 i frimiirken bifogas fri- gan och kuvertet miirkes "Ange- laget". Friga: Min frus bror har dött. Nigra bröstarvingar fanns ej. Ma- karnas föraldrar var ocksi döda. Var min bror ensam arvinge efter sin hustru? Vem skall arva min bror vid hans död? Kan min brors frus syskon göra ansprik pi arv efter: a) min brors fru? b) min bror? Oviss. Svar: Kvarlitenskapen tillfaller den efterlevande maken. Lever vid dennes frinfalle den först avlidnes fader, moder, syskon eller syskons avkomling, age de, som di aro nar- mast till arv efter den först av- lidne, taga halften av den efter levande makens bo, varvid doek vissa inskriinkningar giilla. Om en av de bida makarna iigt enskild egendom eller motsvarade eljest den först avlidnes kvarlitenskap annan andel an halften av makar- nas egendom, tage den först av lidnes ovannamnda arvingar sam ma andel i boet efter den sist av- lidne. Har den först avlidne ge nom testamente förordnat, atl nigot av hans kvarlitenskap skall tillfalla annan an efterlevande ma ken, skall avdrag harav göras vid andelens berakning.. Har efterlevande genom giva eller annan jamförlig handling utan tillbörlig hansyn till den först avlidnes arvingar orsakat vasent- lig minskning av sin egendom, skall ur den lott, som vid efter levande makens död lillkommer hans arvingar, vederlag utgi till arvingarna efter den först avlidne. för vad av minskningen belöper A AB Flora-Vinolia, Stockholm Lantbrukaren E 1 n a r Johans son i Torup har belönats av tra- fikbilagarna i Halland för sin in- sats i samband med taximördaren Karl Anton Jespersens infingande. Pi bilden överlamnar direktör Birger Johansson ett arm- bandsur i akta guld till hr Johans son. Di Jespersen efter sitt did gjor de en vurpa vid Fröslida larmade Einar Johansson omedelbart fjër- dingsmannen samt försökte att fi med dansken till narmaste gird, vilket dock ej lyckades. Han lar-. made aven polisen i Torup och det var tack vare det ridiga ingripan- det som taximördaren kunde fingas innan han lyckades komma over till Danmark. TV A POJKAR begravdes pa sön dagen under lek i en sandgrotta i en sandas nara Lundby kyrka invid Eriksberg i Göteborg. Den ene, 13- irige Berry Lundgren, omkom me- dan kamraten, 12-arige Per-Olov Nilsson i sista stund lyckades riidda sig. Hür ses han kramas om av sin mamma efter hemkomsten fr&n sjukhuset. 13-aringen som drogs jrum ur sandmassorna medvetslös, god pa sjukhuset dar liikarna tre timmar förgiives sökle rddda hans liv. Han var son till kommunalarbe- taren Rikard Lundgren- Tulo ör den vlto, vdrdefullo, valsmakonde halstabletten Edvard Mattsson visar upp en pac ker orientalisk dolk, som han fort med sig hem fran resan. I London eller Bryssel kan det hiinda att gruvarbetarcintcrna- tionalens kommitté for hjüp it underutvecklade lander haller sitt nasta sammantradc om nigon minad. Men det kan ocksi lika garna bli i Stuvsta utanför Stockholm. Dar bor namligen internationalens vice president och svenska gruvarbetaretörbun- dets f. ordf, Edward Matt- son, och dit kom han pi sön- dagsförmiddagcn efter en tre minaders kommittéresa i Indien, Pakistan och pi Ceylon, Gruvarbetareinlernationalen har tillsatt en kommitté för att reda ut hjalpbehovet bland gruvarbetarna dessa lander, och vi var en tre- mannadelegation, en engelsman, en belgare och jag sjalv som reste dit i början av november, .berattar hr Mattsor. 1 en intervju för Stock- holms-Tidningen. Vi startade resan i London med flyg till Beirut och fortsatte dar^ ifran till Karachi i Pakistan, dar vi besökte bade saltgruvor och ol- ■jefalt, Huvudmalet var doek In- .dieiu dar vi stannade i om kring sex veckor och hann titta pi bide kol-, jirn-, koppar- och guldgru- Svensk gruoman utreder indiska arbetsproblem dn De hade tvi chanser, tillade Calhoun tjockt, förklarande för Murchisons sekreterare vad han inte behövde förklara för Mike Frost: har, vid förvaringsskipet, och uppe i stan 1 narheten av Fordham Road. En av dem borde ge utdelning. Miste det! Han be- tonade det nastan passionerat. Ta det lugnt, sade Mike Frost. Ingen lagger nin skuld pi dej, Willie. Klockan sex var allt bra sent för att hinna göra nigot it det. Jag tror för min del, att si snart dom fitt tag pi pojken, si Han avbröt sig tvart och sig besvarat pi Frances. Men hon visste hur han amnat avsluta me ningen. Allt detta miste nog vara nagot som inte hande henne, sade hon sig tyst; inte henne, och inte en liten pojke, som första gin; hon ikt upp till North Rhinehill för att arbeta it hans far skyggt bekant för henne att han tyckte mycket bra om henne, för att hon var söt och snall, ocksi. Det var pi det sattet han all- tid kommit ut med sina isikter skyggt men rakt pi sak. Var- för kunde hon di inte förnimma nigonting? Varför fanns det ingenting annat Mn denna döda dovhet, denna fullstandiga n tala förlamning inom henne, som tycktes acceptera fakta utan att riktigt tro pi dem eller bli kanslo- massigt berörd av dem? Hon förstod det inte. Ute pi taxiperrongen hade tak- flaktarna satts i ging med ett envist surrande. En ling rad av droskbilar hade köat upp, van- tande pi passagerare, och chauf- förerna stod tillsammans i smi grupper och pratade, eller laste tidningar, Det överraskade Frances "tl upptacka att klockan var tlo mi nuter over tio; den kunde lika garna/ha varit tio minuter over itta, eller tio minuter over tolv Hon stod och tittade pa ehauf- förerna, nar Calhoun plölsligt mumlade till henne att det fanns pollser över hela stationen nu; och att konduktör Goggins pi tig 52 hade posterats ute i stora hallen, Allting var bevakat, insisterade Calhoun, i en diraktig anstrang» ning att övertyga sig sjMlv allting! Och det enda de nu be hövde var att en av de dar man nen, den JiUe eller den store röd- hirige, kom tillbaka och Han sköt upp sin hatt i pan- nan, han strök sig over munnen. han satte handerna i sidorna med den dar aggressiva gesten hon kar.de igen, aven om i detta ögon- bliek nigonting tycktes fattas 1 den. Tiden giek, annu mera tid giek. Kvart i elva-tiget kom och folk sipprade ut frin Manhattan Depot i allt langre intervallerji och sedan, fem minuter i elva, kom kapten Rousseau, chef för stationspolisen och Calhouns över* ordnade, ut ur en av passagerna sallskap med inspektör Arthur Donnelly och nigra andra pers©* Mr Murchison var en av dem. Frances sig honom och hon gjor de en ansafS för att gi fram till honom i lcanslan av att det fanns nigot mycket viktigt som hot» borde saga elller göra, men Cal houn höll henne kvar, Lit honom vara, sade Gaf- houn, inte alltför stadigt. Han hade kant igen mannen nastan lika fort som Frances. - Och försök inte att pratai med honom, nar han kommer hit in. Det gör ingenting battre. Jag vet det. Sti kvar har hos mig. Men han kallsvettades litet sjalv. Ty aven om han int8 visste precis hur Donnelly lyckats förmft fadern att antligen komma hit och tala med honom, si visste Calhoun varför Fadern önskade betala kidnapparna och hilla Don nelly utanför det hela. Endast av de skalen hade han tidigare vagrat samtala med honom i telc-fon. Och vad ville Donnelly göra nu? Jo, tala lugnt med fa dern, visa honom pojkens klader, Onkel Sam-pennan, fi honom att inse Calhoun skiftade fot. Ja- visst! (Forts.) Det vl fick se av de indiska ar- betarnas förhillanden var pi det hela iaget mycket nedslaende. kon- staterar hr Mattson. Visserligen har atskilliga förbattringar gjorts under de senaste aren men bostads- förhallandena ar langt ifrin man- niskovardiga, och del ar ingen överdrift att saga att befolkningen svalter. I gruvorna anvands ofta mycket primitiva redskap och man hackar t. ex. kolet i stallet för att sprSnga. Minga kvinnor arbetar vid gruvorna, inte under jord men med lastning och transporter. De bar sina tunga malmkorgar pi hu- vudet. Hauiker "Hunter", fotograferad av Russell Adums, som fick Encyclo pedia Britannicas drligu pressfotopris för sina bildscrier av Hunter, Meteor och Javelin i looping. Enligt uppgifter frin New York och Paris har atlantpakts- organisationens inköpscentral praktiskt taget bestamt sig för att köpa det franska jaktplanet "Mystère IV" (presenterat tidi gare i flygspalten) och det engelska Hawker "Hunter". Den sistnamnda nyheten ar marklig, di Hunter har en jambördig konkurrent, Supermarine "Swift" (presenterad i filmen Ljud- vallen), som hittills ansetts «igga battre till. Nigra företag har visat sig för- staende för arbetamas trbstlösa forhallanden och ordnat med dis- pensarer, sjukhus, barnkrubbor etc. samt skolor. Vi har talat med bi de företagsledare och arbetare, sa ger hr Mattson, och pa minga hall kommit med kritik mot arbetsför- hillandena. Men samtidigt maste man ju försti de enorma svirig- heterna. Nu Sterstir bearbetning av ma- terïalet och nar kommittén har sammantratt, skall svenska gruv- arbetareförbundet fa en del för- slag till hjalpatgarder at de indiska gruvarbetarna. ersatthing. ar ni skyldig att de klarera för dess varde sisom in komst. Det ar val knappast troligt, atl er invalidpension plus namnda in- komst uppgir till nigot namnvart beskattningsbart belopp. Med han- - syn till inval id iteten kan det av er utförda arbetet val skaligen icke krava Stor ersattning. Efterbeskattning kan ske för de fyra sista éren. Deklarationsskyldighet eller ej beror pA er sammanlagda beskatt- ningsbara inkomst. Tala med taxeringsnamndens - ordförande. Han kan ge er alla upplysningar i saken. Svar till "Prenumerant": Utan kannedom om vilken friga ni öns- kar upplysning om, ar det omöjligt att ange vilket nr av Sv. F. som ni behöver anskaffa. För att bedöma, vilken Utteratur ni annars lëmpligen bör anskaffa, - miste man ocksft kanna söval frftgans arl som er förm&ga alt - ISsa juridisk litteratur. Det torde Vara enklast. att ni sjalv gör in i en bokhandel och ser pft den tillgangliga litteraturen. Dot torde val knappast finnas nftgon full- standig bokhandel i detta land, som icke har den skattelitteratur ni kan behöva. Svar till "Undrande": Det spe lar ingen roll för taxeringen om fastigheten ar i mantal satt jord eller inte, om inte med mantalet följer del i nigon ratt i oskiftad jord eller annat i ett skifteslug. Med Bris far Ni pa ett ögonblick ett rikligt, lent lodder, som gör skaggef mjukl och lattrakat Bris rakcrème har en frisk, manlig parfymering. Bris rakcrème har ett plusvarde som den ar ensam om den innehóller samma bakterie dödande amne som ingar i Bris toaleltval. Bris rakcrème mot- verkar darigenom infektipner i de smasar, som latt uppstar vid rakningen. Sóren laks fortare och utan irritation. Bris bakterie- dödande verkan ar kvarstaen- de - den försvinner inte da man skö! jeransiktet utan verkar aven mellan rakningarna. Bris ger frisk rakhy.

Krantenbank Zeeland

Watersnood documentatie 1953 - kranten | 1953 | | pagina 4