Faglarna i farg VINTERVANDRING v - DAGENS BIELODI Ar platsen ledig? Sveriges kommunikationer an- vands numera i allt större ornfattning som larobok i sko- lorna, laste jag i gSr 1 en arti kel. Alia felfria tjansteexemplar och PressbyrSns returer av den intressanta publilcationen delas gratis ut till skolorna som un- dervisningsmateriel. Att lira sig ratt lasa tidta- bellen ar nasïsa lika nödvandigt som att kunna hitta i deklara- tionsblankettens 'djungel. For ett resande folk som dot svenska ar tidtabellskunskap i varje fall viktigare an t. ex. procentrak- nïng s& litet givande som smSsparandet nu ar. Det ar emellertjd önskvart att ungdomen inte endast f&r lara sig tyda tabellernas mSnga vik- tïga tecken samt göra upp res- planer till Hjo och Paris stu- dier i de "allmanna befordrings- bestammelserna" ar minst lika viktigt. Ett mSngSrigt, flitigt resande har lart mig att allt for manga ar djupt okunniga i aessa mys- terier. Den ovane resenaren kanns alltid igen pi frSgan: Ar den platsen le dig? 33ar ber jag i& skjuta in en episod som hande mig korl fore jul förra iret. Jag sleg pa ett valbesatt snalltag i Norrköping j riktning mot Stockholm. Jag giek igenom en rad vagnar in- nan jag till slut hittade en lsdig plats. Jag slog mig ned pS den. Én dam mitt emot upplyste (inte utan en viss n.abbighet) Den platsen ar upptagen. Ingen markering visar att den ar upptagen. Si jag sitter val kvar si lange, svarade jag. Och di jag hade Sveriges kommunikationer i handen si slog jag upp bestammelserna och höglaste i pedagogiskt syfte: "Resande ager ratt att for sig sjalv och sitt itssallsUap be- lagga en ledig plats, men icke rnera, for varje person som har fardbiljett. Plats belagges larnp- ligen med en hatt, en bok, en vaska e. d. daremot icke med en tidning. Den, som under farden tillfalligt lamnar sin plats, kan fordra att iterfd densamma en- E) fcltbildande *~Ny, prakliik plaitask i 4 fdrger. Kf 1.05 dast under förutsattning, att han tydligt utmarkt, att platsen ar upptagen." Damen mitt emot föreföll irri- terad. Andra medpassagerare kastade förstulna blickar. Jag förestaller mig i varje fall att förstulna blickar sig ut si. Kanske hade jag upptriitt som en knöl som en brutal VAN AV ORDNING. Vi kom till Nyköpirg. Jarna, Söderlalje södra. Ingen kom och kravde den "upptagna" platsen. pamen med den en smula nab- biga rosten, dolde sig allt inlen- sivare bakom en tidning. Jag tror inte att hon si snart gör om numret. Det kan visser- ligen vara skönt att fi sitta be- kvamt utan passagerare pi plat sen mitt emot. Men det ar inte vart risken att bli avslöjad som egoistisk fifflerska. Tyvarr ar liknande episoder inte si sallsynta. Friga darför aldrig om en plats ar ledig. Muntliga upplysningar r.v med passagerare kan vara vilsele- dande. Lita endast till tydlig markering och ridgör med konduktören om ni har anled- ning misstanka platsbedragerier. Vira medpassagerare pi re- san genom livet via SJ och and- ra kommunikationer ar inte all tid valartade. Min kloka gamla amma brukade saga: Nar vi nu alia sitter i sam- ma bit eller tag sa ar det fasligt noga. att vi följer REG- LEMENTET. Apropi ordningsbestammel- serna pi tig, si har det i minga ir fórvanat mig att kon- duktörer och andra tigtjanste- man tvingas att t a 1 a ett reglementsprik, som redan i skrift verkar löjligt. Har ni nigonsin hort nigon saga: Lit oss mötas pi Norr- malmstorg. Jag ankommer kloc- kan 12. Men tusentals konduktörer gir dagligen och berattar att de ankommer eller ar ankomna. Det liter egendomligt. -K Cji'cue Pi ilipó óorcjlicja öde Inte ens rölcen av greve Philip von KÖningsmarck, som för r tvi och ett halvt sekel sedan under dunkla omstandigheter "kom bort", pi slottet i Hannover, kom- expertisen alt finna, sager för- fattarinnan Ingeborg Björklund. Greven giek namligen upp i rok bokstavligt talat. Si det lönar inte mödan stort att försöka valja ut greve Philips skelelt bland dem söm nu pitraffats under ruinerna av det bombade slottet. Stockholms-Tidningen berattade i gar om hur profesor George Schnath i Hannover efter manga och langa efterforskningar kommit fram till att greven mördades da han skulle fly med sin alskarinna. Ingeborg Björklund berattar nu att ocksé-hon genom ett intensivt detektivarbete lyckades helt ovetande om profesor Schnath komma fram till samma resultat och orsaker till grevens mystiska försvinnande och at£ hon berattade oriP det i sin bok "Adrienne" som kom för ett par ar sedan. Men en- ligt fru Bjórklunds kallor dog gre ve Philip inte av ett dolksting som professor Schnath havdar. Si har stir det i "Adrienne": "Philip Köningsmarck giek en kvall för att bestamma med sin als- kade (Sophia Dorothea gift med kurfurst George som blev George I Ett ord |ia vagen Nils Simonsson: "Det ar i regel battre att kampa för nagonting an att kampa mot na gonting." Anda slösar sa manga kraft pa att leva nega- tivt, pa att motverka, klandra och försvara. Aven om vi lyckas dar- med har vi intet vunnit, bara förlorat förlorat var jamvikt och harmoni. Vi star dar kvar med tomma och sudlade han- der. Innerst kanner vi att livets lag bjuder mot- satsen att bygga, framja, stödja och hjalpa framït. Vi blir verkliga manniskor forst nar följer dess maning. m annenó didrar En utredning av Bi Kap. I. Första tiden ar mannen spad- barn. Men redan som spatt ar barnet till alia delar en avbild av sina föraldrar samt dessutom rikligt tillgodosett med yttre fö- retraden, sisom: mosters haka, farfars nasa. mormors ögon, varav det ena dock pekar it fadernet, morfars öron och farmors lilla sparkbyxa. Man anar alltsi redan pi ett lidigt stadium att varje spadbarn ar amnat till nigot stort och stort blir det ocksi i far mors lilla sparkbyxa. "Han ska gö- rat", instammer de lyckliga för- iildrarna med Karl IX. Fastan den- ne sade detta pi latin. Nu forlskrider utvecklingen snabbt. Man förstir att ocksi bar- nets rost ar amnad till nigot stort, aven om kanske en och an- nan vakande mor helt ansprilts- löst suckar: "Pappa opp i dagen!" om natten. Grannarna tror sig lï- kafullt kunna panta pianot pi, att den grabben kommer att klyva ljudvallen för att nu ta en latt- fattlig liknelse. Husets hyresgast- förening planerar en serenad i H- dur för trummor och domsbasun, men det stannar vid knackningar för soli och köttklubba. NU ar rdtta tiden att studera vinterfdglarna och battre hjalp och roligare sallskap pi Edra ornitologiska strövtig kan Ni inte fi an av SIGFRID DURANGO Den ar antUgen den fagelbok som alia vantat pd", sager Svanle Lundgren i sin entusiatiska re cension i Folkskollarsrnas Tidning. Och ur Knut Hagbergs anmalan i Svenska Dagbladet saxar vi: Vad som nu presenterats av Durattgo och Gebers Förlag ar nagot enastaende qcb magnifikt Vet ar roligt att kunna oreserverat berömma en bok i ett amne som man vet ndgot om". 257 figelarler i 7-fargstryck kort- fattade aribeskrivningar svensk- latinskt register bchandigt fickformat tvattbart och vattenbestandigt klot- band. 's&eró Pris haftad endast 11:75, helklotb. 13:85. Kommer si viren, di hopprep. kulor och barnvagnar slir ut i vira parker. Den lille dyttas, dal tas och pipas nu av allt vad stor- staden ager av barnlösa, langtan- de kvinnor frin 3 till 93. Ingen dem har sett maken till denne lille! Barn ar namligen sallan ma- kar. Och med barnets annu ofcr- darvat optimistiska installning till sin omgivning, tycker han sig ock si fatta brottstyeken av vad man försöker uttryeka i ord. Men latt ar det inte. Inför ett barn i barn- vagn beharskar ingen manniska sitt modersmil. "Ti pöt man kan vala!" liter det. Och- smack, smack, smack, och "kan vi katta lite?" eller "tutteli, putteli mej Den lille visar till en början sin val anbragta hapnad, men hu- morn tar overhand, han Ier ogene- rat, han hivar skallran överbord, han kalasar pi kvinnlig uppvakt- ning. En vante har, en gummi- gubbe dar; han ger kvinnorna allt i flyger och iqp. Han alskaratt se kvinnor pi kna. Si grund- lagger en försumlig mor redan under mannens första levnads&r hans smat för att se hustrun pi alla fyra med bonvax och trasa. Battre hade varit att fasta hans vantar med sakerhetsnilar, hans gummigubbe med snöre, och att sen vid mogen ilder l&ta honom besti permanentbehandling av parketten. Nasta ging: Liten blir större. Pa vagen Kors, har jag gatt upp av England) var de skulle traffas följande morgon för att fly. Men i slottets galleri vantade en rad man i svarta masker och svarta kappor, endast en av dem var röd- kladd med röd mask, det var kur furst Georg sjalv. De maskerade mannen överföll Philip med hille- barder och dolkar, sirade honom och fangslade honom. Nigon dag senare gav de honom tillfalle fly genom karnappet, (det öppna av- tr^det) men endast för alt, da han hoppade ner genom hilet, ta emot honom pi uppitstrackta lansar och kvava honom till döds i tracket. För att undanröja spiren av mor- det, lit kurfursten branna kroppen 1 sloUels jattelika bahugn." f t STOCKHOLMS-TIDNINGEN Tisdagen den 3 Febr. 1953 "fff - ainiiiiiPAGSENS SANNINGbiii imn frumMoprpojkar Idter i dag sign. "C. A. J." be- ratta: Kyrkoherde X i So ar stadd pi resa tilt staden och har itagit sig en budskickning eller "skic- kebud", som det heter pi varm- landska. Han stoppar ned sin bussbiljett i plinboken och a langt ifran uppmarksam, na hans fru sticker in liuvudet i dörröppningen och sager: Glom för all del inte bort skickebudet! Nar hon försvunnit, frigar han chauffören, om denne möjligtvis horde, vad hon sade. Han sva rade: Joo, ho' sa', att kyrkoherden skulle för all del inte glömma bort sjattc budet. 5 Ter för varje infört "bidrag. Skriv "Trumslagare" pa küvertet. Vandra i vinterskogar langt fran bebyggda trakler - ges det djupare ro? Stigar som ingen plogar, svallande iskatarakter bar var broddade sko. Högresta kopparlallar gnolar i blasten, röda av förgyllande glans. Fjarran ett jaklhorn skallar. Stigen antrar med möda kasbergets bala skans. Vinden visslar pa krönet. Parlor i skaren forrader algens ensliga gang. Skogsvidd av sagans skönhel genomblankt av en ader tjarnar, tvamilalang! Över oss vinterns bimmel, ren som i tiders tider. Runt oss: ett paradis. Nere i daln ett vimmei langfardsskrinnare glider ban mot havsfjardens Js. E1NAR MALM Pride Arets första litterara nyheter börjar aviseras redan innan bokhandlare, krili- ker och lasande allmanhet hun- nit vila ut efter julrushen. Arthur Koestiers sjilvbiogra- fiska arbete kommer nigon av de narmaste minaderna, men redan dessförinnan kan vi vinla en an- nan bok av internationellt for mat: Erich Maria Remarques ro man frin andra varldskrigets sista dagar. Den heter pi svens ka "Livsgnistan". Ett- par svenska debutanler iterfinns ocksi i de första eand- ningarna. Birger Christoffersson heter en och han kommer med en novellsamling, "Si linge solen finns". Christoffersson har vi lidigare stolt pi lile'ftSr och^var som novellist och kritiker I so- cialdemokratisk press och i lit-, terara lidskrifter. Hans debut- bok ar till det yttre tunn och li- ten, men hans föregaende gör att man har vissa förvantningar. En skinska, Anna Rydstedt, och en stockholmare, Beppe Wol- gers, gör sina debuter i Lilla ly- rikserien, som kommer med ett nytt omslag av Arne Jones. Aiina Rydstedt hor till samma litterara gang som fjolirsdebutanten Maj- ken Johansson, som visade upp en sjalvstandig och av kritikerna högt beundrad profil. Wolgers gir pi Otte Skölds malarskola. Sven O. Bergkvist kommer med sin tredje bok, en roman som heter "Familjebiljett" och av förhandbeskrivningarna att döma rör den sig med sjalvbio- grafiskt stoff. Nya stockholmsböcker kommer vi att vara ganska val- försedda med nar 700-arsjubileet ar över. Per-Anders Fogelström jobbar kvall efter kvall med sin bok om Söder, som vi redan last nigra lovande prov ur. Bakom utskrivningen ligger fem ars tra- get samlande av söderiana, ve- tenskapligt upplagt med kortsy- stem och allt. Helge Akerhielm valjer ut Stockholmsnoveller till en anto- logi, som ska omfatta författare fran Blanche till Fogelström. Till sist en frammande fagel: Truman Capotes "Grasharpan" kommer ocksi inom kort Tid alltsi att plocka fram de demo- niska geniklichéerna! (Uppma- ningen mer riktad till bildredak- törerna an till recensenterna.) Heinrich Heine var uppenbarligen Bo Bergmans största ungdomskkrlek, att döma av en artikel i Bokvknnen, dar han redogör för sin gymnasist- bokhylla. Snoilsky finns ocksi Wnner ou INTl I6CN FARSSOR g*teL,^ICKi:Nj| med bland favorilerna, medan det mesta av Runeberg bedöm- des som trêkigt. Tyvërr ar uppsatsen lite kort, man hade girna haft den betyd- ligt fylligare. Karl Johan Rad- slröms artikel om samma iimne (de Iva inleder en serie om gym- nasistbibüoteken) innehaller be- tydligt mer av fakta och dar finns ocksi beskrïvnïngar av band och upplagor, som bör till- tala tidskriftens lasare. Uppslaget ar naturligtvis an- nars utmarkt, om det' fullföljs genomtiinkt och med vissa direk- tiv till medarbetarna. Galet doek alt man genom artikelserlens namn gir miste om bidrag frin de nu levande bland de första proletarförfattarna. Berattelsen om dera9 första boeker rymmer ju för det mesta si mycket av kamp och yttre dramatik, vilket helt naturligt saknas under andra materiella villkor. Bokvannens första nummer har förresten ny drakt, papperet ar battre fast blankare och man har gitt över frin garamond till bodoni (benamningar pi tvi stil- sorter). Nyheterna ar pi det hela taget valkomna sarskilt som de kompletteras med si fina exem pel pi nutida lllustrationskonst som de Gunnar Brusewitz visar fram, nkr han kunnigt och för- klskat berattar om hur det var Stroyers dagbok: Interjiationella flygexperter ska samlas och Uiskutera nya ldcer för att kounua till ratta med trangseln i luiten. VECKANS HALSOMANING Det ör inte latt för en lelc- man att veta, om han har in- fluensa eller bara en vanlig "forkylning". Det ar bast att ta det sakra för det osiikra och inta sangen, om feber, hosta eller ont i halsen skul le drabba en. Det typiska infhiensainsjulc- nundet (ir en hastigt stigande temperalur, smartor i helat kroppen, framför allt i huvudet korsryggen, lemmarna och ögo- nen. Man för frosskalcningar och kanner sig mycket sjuk och trött. Samtidigt upptrüdcv ofia katarrteclcen frdn ögats binde- hinnor, frdn ncisan, svalget och luftrören. Det ör inte stileert, att sjukdomsförloppet blir sö lypinkt. Det kan oclcsd pömin- na om den vanliga förkylning- en. Halier 7nan sig i sang under nigra dagar, brukar symtomen rittt snart avta, om det rör sig om cn okomplicerad influensa. Risken för alt den ska ta en mindre gynnsam vö.ndning ökar cmcllertid avsevart, om man inte lialler sig i sang, samtidigt som man riskerar att smitta ned sina medmanniskor. Det ü'r vanligt, att sjukdomsbarare av annan art följer i influen- sans sp&r och ger inflamma.lio- ner i öron, bih&lor eller lungor. Sarskilt de massiva lunginflam- mationerna var förr mycket fruktadc. Nu kan man med större jammnod se framtiden an i detta hünseende, sedan sulfa och antibiotica kunnat bli tillgangligt för cnvar. Men komplikationer ar farliga ting sarskilt för klena,mii skor, barn och ildrïngar, aven om medikamenterna ör utmarlc ta. Ar insjulcnandet alltför vdldsamt eller ser det inte ut som om sjukdomen efter nagra dagar ebbade ut, ar det bast att tillkaUa liilcarc. Men chanserna att slippa komplikationer ökar mycket om man Mller sig FÖRLOVNINGAR: sang. MEDICUS AllgulinRosengren avdelnïngschefen, ryttmaslaren i Livregementets husarers reserv Bertil Allgulin och gymnastik- direktören Monika Rosengren, dot ter till landssekreterare Otto Ro sengren och hans maka, född Böök, Stockholm. LarsonHolmqvist konsulent Göran Larson och eko- nomiförestindarinnan fröken Karin Holmqvist, dotter till rektor Harry Holmqvist och hans maka, född Ahmansson. LarssonLinde hr Lars-Otto Larsson och fröken Marianne Linde, dotter till forste skatteassistent Johan Linde och hans maka, född Petersson. NilssonJakobsson med. kand. Bengt Nilsson, Stock holm, och tandlakaren Marianne Jakobsson, Malmö, dotter till fram- ïidne civilingenjör Viggo Jakobs son och hans efterlevande maka, född Möllerberg, Halsingborg. Du RietzGranatli byggnadsingenjör Johan Du Rietz, Saltsjöbaden. och fröken Maude Granath, dotter till hr Otto Gra- nath och hans maka, född Adams- son, Saltsjöbaden. -SalomonsonRosaiuler jur. stud. Erik Salomonson, Stockholm, och jur. stud. Kerstin Rosander, dotter till bankdirektör Edgar Rosander och hans maka, född Nordenstam, Stockholm. WellanderFröborg hovrattsassessorn Johan Wellan der, Stockholm, och rödakorssys- tern Birgit Fröberg, dotter till framlidne hovpredikanten P. E. Fröberg och hans efterlevande maka, född Bauer, Nockeby. iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiiiitiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii LYSNINGAR: SternLön nbl ad för forste taxeringsinspektören Bertil Stern och rödakorssystern Maj-Britt Lönnblad, Stockholm, iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiyiiiiiiiiiiiiii BRÖLLOP: Lappfamiljen har kommit till Skansen Torkei och Maria Larsson med barnbarn har kommit till stan ett vinterteckcn sa gott som nagot. Inte ar det sk mycket snö pa Skan sen annu men det racker i alia fall att Ska i ackja efter ren. Torkei bjuder pa skjuts varje dag fran kl 12. att illustrera "Det gör an". I Samtid och Framtid finns det anledning att namna ytteyligare en av vSra egna, nam ligen Bengt Holmqvists enalys av en dikt av Gunnar Björling. Det ar ett utsökt prov p& Holm qvists skarpsinnighet och 6akra spèrsinne. För undvikande av mlssförstSnd vill man kanske tillögga att analysen inte uteslu- tande Sr ett intellektuellt kraft- prov, utan att grundförutsatt- ningen ar en estetisk lidelse, som lyser fram mellan raderna. Upp satsen inleder en serie som heter Kritikern om dikten. Alf Larsen frSn mellankrigsli- dens Janus gör come back i sam ma nummer med en anhopning reaktionara utsagor, hopfogade pk sSdant satt att man ska för- ledas tro att det Sr frSga om aforismer. KSllhSnvisningar finns inga, men man ser halvt förgat- na skuggor av Barrès, Maurras, Pareto och andra skymtar pS si- dorna. I övrigt 1 numret ett par hyggliga uppsatser om Faulkner och en om "USA den 6tUndi- ga revolutionen", dSr artikelför- faltaren, dr Kjell Ekström, tycks vara ovetande om att Jean-Paul Sartre numera kan raknas till de okliva kommunistsympatisörerna. Det torde alltsS vara en smula oriktlgt att sSga att han finner USSR vara ett lika dödligt hot mot civllisatloncn som USA. Det ar snarare alldcles tvSrtom, me- nar Sartre. Bernilt^Falkenstrand p& söndagen i Taby kyrka mel lan, stud. Bertil Berndt, Viggby- holm, och fröken AstriclFalken strand, dotter till hr W. Falken strand och hans maka, född San- dell, Lahall. Vigselförrattare var pastor Ferenius. Kyrkomarskalkar var lir Owe Berndt och hr Karl- Erik Andersson. Tarnor var frö ken Svea Falkenstrand och fröken Britt-Marie Hedengren. I samband med vigseln sjöng hr Claes Ek Efter&t gavs mottagning i brudens föraldrahem. CarleMüller-Oelrychs pS söndagen i S:t Petri kyrka, Malmö, mellan ingenjör Folke Car le, Ludvika, och fröken Margret Müller-Oelrychs, dotter till major a. D. Karl Theodor Oelryehs och hans maka, född Burmeister, Bre men. Vigselförrattare var pastor Magnusson. EklundKlockhoff i Trefaldigbetskyrkan i Uppsala mellan civilingenjör Bo Eklund, Trollhaltan, och fröken Mari-Ann Klockhoff, dotter till forstmastare Sigurd Klockhoff och hans maka, örnsköldsvik. Fil. kand. Alce Sjö- berg sjöng. Vigseln förrattades av domkyrkokomminister Ragnar Fredberger. Kyrkomarskalkar v teknolog Ake Karlsson och jur, stud. Bengt Karlsson. De nygifta antradde bröllopsresan till Trin dad. vilken de ffttt som pris i en veckotidning. RappestadIsberg i Hedvigs kyrka i Norrköping mellan representanten Holger Rappestad och fröken Britta Is berg, dotter till bokbindarmastare Nils Isberg, Norrköping, och hans maka. Vigselförrattare var kommi- nister, teol. dr Sverker ölander. PetrackHansson pi söndagen i Solna mellan ingenjör Lennart Petrack, Stock holm, och rödakorssystern Kerstin Hansson, Solna, dotter till hr Axel Hansson och hans maka, född Ting- vall, Sundsnas. Vigselförrattare var komminïster Broberg. WikmanSchumachers p& söndagen i Danderyds kyrka mellan revisor Harry Wikman, Stockholm, och dr med. dent. Aino Schumachers, Djursholm. Vigsel förrattare var kyrkoherde Ström- berg. T1SDAC: Raggmunl(ar med I(napersleJ(l flasl( och Ungonsylt. Apelsinsoppa med sfyorpor. Vispa samman 1 agg, 2 kkp mjölk, 1 kkp mjöl, 'A mslc salt och A msk socker. L5t smeten svalla helst ett par timmar, Slrax före graddningen rSrives och nedröres 1 1. potatis med det spad, som bil- das vid rivningen. Gradda tunna pannkakor av smeten och se till alt de blir genomgraddade. Raggmun- karna bör serveras sk nygrüddade som möjligt med eller utan kna- perstekt flask och med lingonsylt. Koka en redning av 8 dl vatten, 1 msk potatlsmjöl och 3 msk sockèr. Lat den kalina. Omedel- bart före serveringen pressas och I Carshalton, England, undrade fotbollsklubbens 1 sekreterare vilken askfidarc till den sista matchen som hade blivit sa upphetsad att han tappat sitt lösgarnityr, 1 vilket nu fanns att avhamta pi sekretarlatet. iiiiiiiiiniiiiiiiniiiiiiiiiiiniiiiniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiHiiiiiiiiiiiwiÉ Vigsel förTattadcs pd söndagen i Lidingö kyrka mellan produklions- ledaren vid EuropafilmBJÖRN BERGQVIST, Stockholm', och dan- sösen vid Kungl. lealerv, MINNY ENGSTRÖM, dotter till möbel- handlare Josef Engström och hans maka, född Sandberg, Stockholm. Vigselförrattare var komminisler Ragnar Stenberg. I samband med vigseln sjöng operas&ngare Karl- Olof Johansson. Ejlerüt gav bru dens föraldrar mitldag pa Stall- mdstaregdrden. Foto: Stockholms-Tidningen. FÖDELSEDAGAR 4 FEBR. Wm SkriftstSUare Rolf Nordenstreng, Uppsala, 75 ar Tradgardsmiist. K. Wcnnerholm, Stockholm, 60 ar. l:e kansliskriv. Nils Gylfe, Fagersta. 50 Sr. Engberg, Knut, kantor, Aske- by, 55 Sr. Hammdrström, P. E.. rekt., Gavle, 65 Sr. Pastor Nordenstreng, Martin Holmberg, Rolf, skriftst-, Stockholm, 50 Sr. Uppsala, 75 Sr. Wahlslröm, C. O-, mSl-mast-, Sthlm, 55 Sr. Akerlund, John, avd.-chef, Enskcde, 55 Sr. Ahlbom, F.dla fru, Strömsholm, 95. Lundmark, Maria, fru, f. Bergström, UmeS, 70 Sr. Salmson, Ninni, fru. f. Möller, Mal mö. 70 Sr. Sandén, Agnes. f. d. förs.-syster, Nybro, 60 Sr. Sandén, Slgrid. smSskollar:a, Tings- ryd, 60 ar. ValdénGerda, fru, Sthlm, 70 Sr. tillsattes saften av 3 stora éyrliga apelsiner och en fjardc, skuren i smS tarningar. Servera dessutom smaskorpor till soppan. 30 örc kos- tar sjaiva soppan per person. För- rëtten kostar utan flösk 50 öre. Recepten Sr berSknade för 4.

Krantenbank Zeeland

Watersnood documentatie 1953 - kranten | 1953 | | pagina 4