LITERN?
k r o n o r
Avliden makt
som tittar
Inkomstutjamning
Ryska nyhetsringen
-DAGENS NAMN-
FRI TAFAN
STÖCKHOLMS.TIDMNGEN TVdagen Hen 3 Fclir. 1953
Den 3 febr. 1953:
P Det har uppstatt oro kring
de icke motsagda uppgifterna,
alt USA under presidenten
Eisenhower amnai dra undan
den sparregel, som amerikan-
ska sjunde flottan hittills ut-
gjort mellan Kommunistkina
och Chiang Kai-sheks mera
privata regim pi Formosa.
Atgarden skulle innebara, alt
marskalk Chiang fSr'fria han-
der att gripa in i Koreakriget
i vïdstracktare mening genom
att söka landsatta delar av sin
armé pi Kinas fastland. Me
ningen skulle vara, att dar-
igenom trycket pi Koreafron-
ten kunde lattas oeh de kine-
siska styrkorna tvingas att
omgruppera sïg söderut.
Men detta vore detsamma
som att utvidga Koreakriget
till att galla Kina inte bara
de kinesiska "frivilligstyrkor-
na", som opererar pi halvon.
Och eftersom Koreakriget of-
iiciellt. inte ar üSA:s krig,
utan FN:s, si vore det ocksi
'detsamma som att tvinga in
FN i ett vidgat krig, som det
aldrig accepterat. Intet under
darför, att Storbritannien och
andra europeiska FN-stater
med angslan ser dylika ten-
denser. De har redan förut
med all tydlighet forklarat,
att de inte vil! vara med om
vidgade aventyr i Fjarran ös-
tern.
Att uppmuntra Chiang ar
detsamma som att ta bestamt
parti mot det Kina, som de
fiesta europeiska stater erkant
som etablerad och darmed
laglig regim. Sverige hör
inom parentes till de staterna.
Skall man uppratthilla fiktio-
nen, att det ar FN, som för
kriget i Korea mot nordko-
reanerna och deras "frivilliga"
kinesiska bundsförvanter, si
miste man ocksi se till, att
FN:s medlemsstater menar
detsamma med begreppet
Kina, eftersom detta inte k,an
utrensas ur bilden.
Hela varlden har vid detta
laget det bestamda intrycket,
att Koreakriget ar nigot av
det mest groteskt onödiga fö-
retag, som nigonsin satts i
ging. Det har inte bragt den
ringaste lördel it vastmakls-
sidan. Del hai bragt oerhörd
lörödelse och otattbara lidan-
den övet det koreanska folket
pi bida sidor om den 38:e
breddgraden, som av en slump
rikat bli demarkationslinje.
Det har bragt en ganska dyrt
betalad Eöidel it Kina, som
genom det kunnat havda sig
gentemot Sovjetunionen, och
det har bragt mycket billiga
fördelar it Sovjetunionen, som
genom det kunnat istadkom-
ma blodavtappning av vast-
makternas resurser i manskap
och materiel utan att sjalv
offra en enda soldat.
Eisenhower, militar och
kannare av det bide heta och
kalla kriget, vet mycket val,
att intet stir att hamta pi
Koreahalvön. Hans stravan
gir ut pi att fi de amerikan-
ska trupperna fria frin en-
gagemanget dar och överlita
bördan till de sydkoreanska
styrkorna. Om vilka man inte
vet, huruvida de nigonsin kan
komma upp till en kraft, som
gör det möjügt för dem att
hilla nordkoreaner och kine-
ser med stod av rysk materiel
stingen. Men skall amerika-
nerna dras hem, si miste ock
si de europeiska, asiatiska,
australiska och afrikanska
styrkor, som kampar vid de-
ras sida, bli befriade.
Vill man ge upp Korea, ni,
di ar denna plan logisk. Vill
man det inte, di gir det inte
att lappa ihop misslyckandet
med att lita Chiangs rent ut
sagl ruttna regim pi Formosa
gripa in mot Kina pi andra
punkter. Det kunde darefter
inte langre vara tal om nigon
FN-aktion i fredens intresse
pi Korea, eftersom de fiesta
europeiska stater inte erkan-
ner Formosa regeringen som
annat an en provinsiell rebell-
administration. Tar USA
Chiang Kai-shek till bunds-
förvant, si skingras fiktionen
om FN-kriget. I den histo-
riska snygghetens intresse
vóre detta kanske det basta.
Men vem reder di ut det me-
ningslösa trasslet, vars fort-
sattning inte kan ligga i ni
gon parts intresse?
Det ar mycket intressanta fak-
ta om inkomstutjamningen un
der de tvi decennierna 193050,
som lagts fram i en akademisk
avhandling av fil, lie. Ragnar
Bentzel. Utvecklingen kan i
stort sett karaktariseras si, att
inkomsterna av tjanst och arbete
stigit, medan inkomsterna av ka-
pital avsevart gitt ner i för-
hillande till nationalinkomsten
Iran 7 till 3 procent.
Trots att skatterna pa fysiska
personer under perioden ökats
frin 550 miljoner 1930 till 3.510
miljoner 1949 anser författaren
ovantat nog, att detta inte ar hu
vudskalet till nivelleringen
lika litet som den^starka ökning-
en av de sociala bidragen. De
utvisar doek en si betydande
skillnad för de bida iren som
120 och 1.500 miljoner.
Huvudparten av utjamningen
faller före beskattningen, och
detta miste ju, aven om beskatt
ningen direkt angetts syfta till
nivellering, anses tyda pi att an
dra faktorer starkare bidragit
till utjamningen. Harvid kom
mer flykten frin landsbygden
till battre lönande stadsyrken,
jordbrukspolitiken, liglönegrup-
pernas uppmarsch och de stora
inkomsternas beskarning genom
förmögenhetsskatten i framsta
rummet.
Det senare visar ju klart, att
kapitalbildning och sparande, pi
langre sikt av stort varde för
samhallet, blivit allt mindre lö
nande. Som orsak hartill anger
författaren sarskilt att aktieut-
delningen inte stigit i takt med
övriga inkomster utan stannat
Ett i n I tl a i
O O
debatten om
AIS n ni s kan och
motboken av
SVEN ELMGREN
Di riksdagsman Martin Lars-
son ska summera sitt program
i alkoholfrigan ger han parollen
att vi bör "begransa bruket och
bekampa missbruket". Han till-
tror virt nuvarande restrik-
tionssystem en sidan kapacitet i
det avseendet att han ar beredd
att rekommendera spritpriser
pi 4 a 5 kr litern bara vi be-
hiller motboken. Det hör utan
tvivel till de mera originella
och kanske populara bidra
gen till den flora av anpass-
uingsförslag, som man vill gripa
till för att radda livhanken it
motboken. Dennas anhangare
förefaller för narvarande si
redo att överge de principer en-
ligt vilka systemet hittills arbe-
tat, att de osökt piminner om
den hjalte frin vir ungdoms
aventyrsböcker. om vilken det
hette att han "med ett eggande
rop slangde sig upp i sadeln och
sprengde bort i alia riktningar".
Det tycks vara den individu-
ella inköpskontrollen man fram-
förallt vill radda. Men ar det
inte skal att tanka efter om
denna verkligen har begransat
bruket och bekampat missbru
ket? Det som ar av intresse ar
inte om motboken haft en hyf-
sande engingseffekt det ar
inte otankbart att den haft det.
Men vi kan val inte behilla en
sociallagstiftning bara av pie
tets- och tacksamhetsskal? Vad
frigan galler ar om motboken
under de senaste irtiondena har
haft den effekt som riksdags
man Larsson begar av nykter-
hetslagstiftningen.
För det första: med reserva
tion för de brister som vidlider
konsumtionsstatistik som
bygger pi konsumticn per invi
nare (befolkningspyramiden har
ju andrat utseende) har det
doek sitt intresse att titta pa
den. Denna konsumtion har se-
dan.ir 1913 sjunkit i storstader-
na och i de lan som hade en hög
konsumtion, men i de lan dar
dryekesseden före Bratt hade ett
svagare grepp om invanarna
dricker man per invinare upp
t ill 77 procent mer sprit ir
1949.Verkligt förbluffande ar
en jamförelse mellan iren 1924
och 19-19: det ar bara i Iv* lan, de" berusade sie i juvele
rarför.ster eller ropar "kalas-
vid samma nominella nivi 250
milj. under hela perioden. Lig-
rantesystemet miste ju ocksi ha
bidragit till denna utveckling lik-
som bostadspolitiken med dess
lange lista hyror.
Aven om mycket folk flytt
frin landsbygden till högre be-
talda stadsyrken man berak-
nar hela underskottet under de
20 iren till inte mindre an
370.000 personer i arbetsför ilder
miste ocksi jordbrukets i
stort sett avsevart förbattrade
villkor ha bidragit till utj-m-
ningen. Sarskilt intressant ar
harvid pipekandet, att lands
bygdsbefolkningens andel i den
samlade inkomsten endast föll
med 1 procent frin 44 till 43
trots denna starka minskning.
Aven landsbygdsinkomsten per
individ miste alltsi starkt ha
ökat under perioden, detta aven
pi grund av jordbrukets avse
vart ökade produktivitet trots
minskat antal arbetare.
Om tesen att beskattningen
inte hör till de framst inkomst-
utjamnande faktorerna ar hS.ll-
bar, mi vara osagt klart ar
"ju att den avsevart miste under-
stött nivelleringen. Dess pro-
gressivitet motverkas doek av att
de indirekta skatterna, som ock
si ökat betydligt, relativt sett
drabbar de lagre inkomstskatter-
na tyngre an de högre. ökas de
indirekta skatterna ytterligare,
kommer detta darför att bidra
till det intryck av en viss stab:-
litet i det nu nidda laget, som
utredningen redovisar. Nigra
mer radikala andringar tycks i
varje fall inte, med nu kanda
premisser, vara att vanta.
Nar den sovjetryska nyhets-
byrin TASS natten til! söndagen
i en radioutsandning anklagade
Sverige för att ha slutit en
hemlig militar överenskommel-
se med Förenta Staterna var
deu kanske en och annan svensk
mun som kneps samman inte
av indignation över att regerin
gen har si fula saker för sig
men över att TASS tror oss vara
si falska bakom neutralitets-
fö''sakringarna.
Pi söndagsmiddagen skickade
svenska utrikesrlepartemenlet ut
en "kategorisk dementi" och för-
klarade att TASS pratade i vadret.
Ingen hade heller trott nigot an
nat.
Senare pi eftermiddagen lossna-
de de eventuellt hopknipna mun-
narna i ett förlösande leende, ty
det vart plötsligt uppenbart att
TASS' beskyllningar var en sed-
vanllg kommunistisk ringlinjeny-
h;t. Den grundade sig pi en arti
kel som pi fredagen stitt i den
tinska kommunisttidningen Työ-
kaï.san Sanomat, vilken i sin tur
hade fitl den av "Demókraliska
presstjilnsten" I Stockholm.
Si gir det ju alltid till. Nar
TASS eller Pravda skall oeskylla
Norge och Danmark för försyn-
ftelser stir beskyllningarna forst
att lasa pi undangömd plats i Ny
Dag i Sverige verefter TASS och
F nvaa tar nyheterna som vore de
av varldsformat och dartil) veri-
fieradc. Nar Erlander beskylldes
för att under sitt Amerikabesök
ha silt Sverige till Truman stod
n.vhetcn forst att tasa i ett danskt
kommunistblad.
Det ar doek ett och annat att
fundtra över i dessa Aterkomman-
de historier: Pi vems direktiv
snickras "nyheterna" ihop? För
vilken publik ar de avsedda? Inte
för den svenska, val!
1913 i Stockholms stad ochsamt-
liga lan utom Blekinge, Kalmar,
Jamtlands och Kopparbergs lan.
Men ocksi har sker en vand-
ning till det samre under 1920-
talet. Sedan 1924 har fylleriet
fram till ir 1949 ökat i nitton
lan med 60 procent i V as ter-
botten och med hela 160 procent
i Kopparbergs lan. Det ar sam
ma företeelse har: nykterhets-
tillstindet har församrats kraf-
tigt i de fordom nyktraste omri-
dena. Restviktionssystemets val--
ordnade skyltfön ster ar aven
detta fall Stockholms stad och
lan, dar fylleriförseelsernas an
tal, raknat per 1000 invinare,
bara var 18 procent ir 1949 om
man jamför med 1913 ars siffra.
Men i det fallet miste man fri-
ga sig: i vad min beror den
vackra siffran pa att polismak-
ten vlxt lingsammare an sta-
den? Och hur stor del av fylle
riet beivras i Stockholm? Om
man ska döma efter vad man
ser pi gatorna tycks risken att
bli giipen för fylleri inte intra-
da i och med tydlig berusning.
Den tycks bli verklighet forst da
Skaraborgs och Kalmar, som
konsumtionen per invinare och
ir har sjunkit. över hela linjen
i övrïgt föreligger en tydlig ök
cdng i det fordom utpraglat
nyktra Vasterbotten var kon
sumtionen ir 1949 inte mindre
an 275 procent av vad den var
ir 1924. Antalet motboksinne-
havare har fördubblats sedan
bör jan av ir 1917, och ti'e fjarde-
delar av den ökningen faller pi
iren efter 1924. Genomsnitts:
inkopen pi motböckerna steg
med 13 procent frin 1940 till
1950 trots att den fjarde
litern kom bort cch manga
kvinnliga köpare med smi till-
delningar kom till. Alltsi: mot
boken har irite formitt fylla
Martin Larssons första krav, att
begransa bruket. Allt tyder pi
att den i stallet breddat alko-
holvanorna.
Men den har kanske bekam
pat missbruket desto effektiva-
re? Vad fylleriförseelserna be-
traffar har de sjunkit sedan ir
pingla" efter mötande general-
konsulinnor.
Man skulle kunna mata nyk-
terhetstillstindet aven med anta
let liter nasblod som utgjuts pi
svenska hastmarknader och spm-
marfester. 1944 irs nykterhets-
kommitté har studerat bro'cten
mot strafflagen 14 kap. 13
man inte undgi slutsatsen att
det har intratt en verklig och i
vissa omriden mycket stor för
samring.
Di det galler narkamper. med
missbruket pi det indïviduella
planet har i-cstriktionssystemet
inte heller idagalagt nigon ly
sande effektivitet. Det stora
flertalet missbruksfall upptacks
inte genom systembolagens kon-
troll. Det ar bara 6 procent som
upptacks pi det sattet, och man
-frigar sig om det inte ar ett
gar.ska kient rcsultat av en si
stor ïnsats av pengar och arbets
kraft och det ska medges vil
ligt hangivet arbete av sy
stembolagens tjansteman,
Verkligt betankligt ar det att
ungdomsfylleriet stegrats si
kraftigt sedan mitten av 1920-
talet en tredubbling i aldern
15—17 ir, fördubbling bland 18—
21-aringarna och en betydandi
ökning i ildern 2125 ir. Man
har försökt blanda bort korten
genom att pasti att dessa jam
förclser bygger pi det onormala
irefc 1917. Detta pistiende ar
felaktigt oc'.i har dementerats
upprepade ginger, men det
kommer andi tillbaka i debatten.
Men si sager mar.,: dessa ung-
domar ligger utanför restrik-
Lionssystemets domaner, de ar
motbokslösa. Det ar inget svar
sak. Ty ungdomsfylleriet ar
en central friga, och vi miste
ha ratt att krava av nykterhets-
iagstiftningen att den kan kom
ma tjllratta ocksi med ungclo-
d. v. s. misshandelifbr^it^a^D^problem. Dyt har restrik-
-i--,4-, t [finnsQVStpmnl infn fnvrnSii ,-,^1-
•inga eller ingen skada. I fler
talet lan har de ökat fran 1913
till 1924, per 10,000 invinare
raknat. Den ökningen hav sedan
aecentuerats mycket kraftigt.
Sedan ir 1924 har dessa miss-
handelsbrott ökat i alia omriden
utom Stockholms stad och lan.
Dar det förut giek stadat och
hyfsat till, tycks man nu sliss
f riskt. Det ar att observer a att
dessa brott i regel inte beivras
om det inte finns en malsagare
som kraver det. Aven om man
raknar med att en del slagsmil
förr i tiden raknades som s. k.
studiecirkel med muntration kan
tionssystemet inte förmitt, och
problemet ar lika olöst sedan vi
har fitt del av 1944 irs nykter-
betskommittés förslag. Kom-
mittén har ritat upp problemets
konturer pi ett utmarkt satt.
Mer har det inte blivit pi den
punkten.
Slutsatsen blir: motboken (om
vi nu tar den som en lattfattlig
symbol för de omstridda dëlarna
av restriktionssystemet) har inte
heller visat sig vara ett effek-
tivt instrument föl* missbrukets
bekampande.
Beror det pi att prishöjning-
arna verkat som gr us i syste-
mets sinnrika maskineri? Qm
priserna varit lagre hade mot-
boksagarna haft rid att dricka
spriten. Nu har i stallet de "mot
sin familj ansvarskannande gifta
motboksagarna" jobbat med
den, menar man. Det har
minga av dem gjort, man mi
sedan kalla dem ansvarskannan
de eller inte. Men skulle deras
möjligheter att tjana pi överli-
ten sprit bli mindre om priset
sanktes till en femma per liter?
Troligen tvartom, sarskilt om
man samtidigt införde en
"skarpt kontroll pi motböcker
na" hur nu det skulle gi till.
Och hur skulle det bli med re-
slaurangspriten? Ska den ocksa
sankas i pris i motsvarande
min? Och vilka följder skulle
det fi för gatufylleriet? Riks
dagsman Larsson föreslir att i
stort sett bara motboksagare
ska fi dricka krogsprit. Darmed
skulle alltsi inte bara ungdomar
och alkoholmissbrukare fi ton--
lagda krogvanor utan oclcsi
praktiskt taget alla gifta kvin-
nor. Om regeln inte skall galla
dem finge man börja med en
och en halv miljon undantag,
6ch det ar ju ganska mycket för
en regel som ar avsedd att
galla "i stort sett". Om man
inte sinker priset pi krogspri
ten och alltsi skapar ett prisgap
pi ett par tior eller mer per
liter ja, di lar nog överlitel
setrafiken inte bara fortsatta
utan ocksi fi ett kraftigt upp-
sving.
Det ar riktigt alt vi inte garna
kan ha tvi system samtidigt:
motboken och de höga priserna.
Men ska man val ja mellan tvi
redskap bör man behilla det som
har visat sig effektivt. Motbo
ken har breddat alkoholvanorna
ocli misslyckats i kampen mot
missbruket. Man kan till och
med viga pistaendet att den
numera ar farlig för folknykter-
heten. Priset har daremot visat
sig kunna tranga tillbaka bide
bruk och missbruk. Valet borde
inte vara svirt inte ens om
man som nykterhetskommittén
föreslir behiller de nuvarande
sprit priserna, som visst inte, in-
ternationellt sett, ar "onormalt
höga" Sverige iir i dag den
billiga spritens land.
Nykterhetskommittén har fö
reslagit den nödvandiga och nyt-
liga operationen att slopa mot
boken. Darmed kan man pi
ling sikt hoppas pi battre förut-
sattningar för folknykterheten.
Men man saknar och efterlyser
de ilgarder, som skulle göra
det möjligt att snabbt pressa ned
de svara svenska alkoholskador
Ett bidrag i den riktningen
skulle det "Nykterhetsframjan,
de" vara, för vilket Stockholms-
Tidningen tratt i braschen. Det
vore önskvart att debatten allt-
mer riktades in pi sidana pos/-
tiva ilgarder. E"rigan om mot-
bokens vara eller inte vara borde
daremot inte langre behöva or-
saka alltför skilcla isikter, Ty
den faktiska utvecklingen av
den svenska folknykterheten un
der restrikLionssystemets senare
ir har givit klart utslag.
Det iir sjalvklart att skol-
mültiderna skall bibehallas
men det iir lika p&tagligt att
de bör ges en annan form dn
de nu har. Varför inte spela
ett par grammofonslcivor un
der frukosten? Da skulle sii-
kerligen ungarna sitta i lugn
vid sina tallrikar. Och larar-
na f& lite vederkvickelse pé
köpet.
AFTONTIDNINGEN
Men allra mest: Varför har Ny
Dap sa till den milda grad förlo-
rat varldskommjinismens förtroen-
de att den "demokratiska press-
tjansten" gir nedersta Kungsgatan
förb; och publicerar sitt material
Finland? Det miste ju förhilla
sig si. sivida inte Ny Dag vigar
vidgi att man varit erbjuden ny-
heten men avböjt den darför alt
man hade klart för sig att den var
en praktig anka.
Kritik utan grund
Si som avsikter och andamil ar
med utredningen om Stor-Stock-
holms framtida bostadsförsörjning
finner Svenska Dagbladet (h) att
Morgon-Tidningen skjuter över
milet nar den klagar över att hr
Bergvall blev ordförande:
Kritiken skulle vara begriplig.
om delegationens uppgift vore
alt syssla med bostadsfrigorna
pi det satt som eljest ankom-
mer pi fastighetsroteln. Si blir
emellertid inte fallet. Inga fri-
gor om subventioner och andra
bostadsbidrag kommer silunda
under delegationens prövning.
För övrigt borde socïaldemokra-
terna vara lite försiktigare innan
de beskyller den nuvarande full-
maktigemajorïteten för maktöver-
grepp i dylika sammanhang:
Nar pi sin tid Stockholms
stads hamnutredning tillsattes.
föreföll det rimligt att borgarri-
det Göransson, inom vars arbets-
omride hamnfrigorna helt horde,
skulle utses till utredningens ord
förande. Si skedde inte. Socïal-
demokraterna begagnade di sin
maktstSUning för att skjuta un
dan det borgarrid, som ensam
hade att svara för hamnarende-
na, Detta var ett verkligt makt-
övergrepp, och den grupp, son:
gjort sig skyldig till nigot si-
dant, har förverkat all ratt att
sedan rikta anmarkningar mot
andra.
Personval
Skinska Dagbladels (bf) kom-
mentarer till floden av fórfatt-
ningsmotioner i riksdagen ger vid
handen att kollegan i synnerhet
^ir ïntresserad av en delfriga:
Bondeförbundsmotionen om
personval borde denna ging
vara mogen för ett positivt be-
slut. Den ger valjarna möj-
lighet att rösta pi person inom
det proportionella valsystemets
ram. Daremot finns det nappe-
ligen nigon resonans för majo-
ritetsval sisom diskuteras i den
socialdemokratiska motionen. Ej
heller förslagen om riksmandat
torde ha utsikter att vinna riks-
dagens bifall. Personval med
bibehillande av den proportio
nella valmetoden har framtiden
för sig.
Strang om arkitekter
Socialminister Strang har i Tiden
(s) begitt en lika fördomsfri och
aspektrik som respektlös artikel
om bostadsfrigorna. BI. a. agnar
han sig it den oklara roll som ar-
kitckten spelar:
Om nu arkitekterna skali
syssla med bostads- och bebyg-
gelsefrigorna borde de vara an-
gelagna om att öppet redovisa
dessa grundlaggande problem
och begara besked om hur man-
niskorna och myndigheterna ser
pi dem. Det borde för arkitek-
ten vara ett kart nöje att med
exempel visa, hur utformningen
av bebyggelsen ar beroende av
yilken stindpunkt som tas till
ekonomiska och sociala frigor.
Förs en sadan diskussion? fri
gar socialministcrn och besvarar
sjalv frigan med "jag tror inte
det". Hr Strang drar fram ett
exempel:
Man kan faktiskt traffa pi en
arkitekt, som med nigot vilt i
ögo'nen deklarerar att det ar
just smala hus vi skall ha. Bo-
stadsstandarden stir och faller
harmed och med att badrum-
met ar ljust och lagenheterna
genomluftbara. Om husens
bredd ökas med en halv meter
ar vir bostadsstandard i fara!
Det ar kanske inte si förfarligt.
minga arkitekter, som har för-
enklat byggnudsfrigorna si till
den grad. Men arkitekten som
överbyggmastare blir det
inte lalt den enögde med sitt
ljusa badrum och ,sitt "kors-
drag"? Just arkitekterna, som
har förminen att. dagligen
syssla med byggnadsfrigor, som
i varje fall borde kunna se vilka
stora möjligheter det finns att
variera, som vel hur minga trev-
nadsvarden som stir att vinna,
aven inom en rimlig kostnads-
ram, arkitekterna borde val vara
de.sista att framföra patentlös-
ningar som förhinrirar ett rim
ligt hansynstagande till man-
niskornas skiflande bebov och
önskningar.
Hr Strang medger att aven arki-'
tekten miste ta har.syn till det;
som kallas "planering":
Det intressanta ar doek att
arkitekterna ar si underligt
tysta.
Har socialministcrn kastat cn
handske?
Varmlanning Iredubbel
magisk. pristagare
De tie magiska kongressdagarna
Stockholm Svensk magisk cir
kels storsamling för aret avslu-
lades pa söndagskvallen med en
glad bankett pi Gillet, dar intres-
sena delodes upp ungefar lika mel
lan dans och trolleri.
Tidigare pi dagen hade mcdlem-
marna med talrika inslag frin
grannlanderna haft interna lav-
lingar. och prisutdelningcn agdc
rum vid banketten, dar Johan
Lindqvist i SMC deladc ut priser
na. Illusionisten Tornedo log hem
Grand Prix, och nar del gallde ma
nipulation vann Marillo följd av
Bergö, Stockholm, och Egelo frin
Oslo. I presentation vann Pedro
frin Nykroppn. Viirmland, Marillo
blcv tvia och Er Jasnor Din trea.
För de basta nyheterna hivaóe
Aage Rasmussen, Kópenhamn, hem
första priset. och tvia blev Marillo.
Hederspris giek till det danska te-
lepatikerparet Morgan, och juryns
hederspris överlamnades till Iwan-
kiw, ursprungligen harstammande
frin Ukraina men numera bosatt i
Solna. Den Iredubble pristagaren
Morillo ar en selfmade inom trol-
leriel och i det civila slationskarl
Karlstad.
Göteborgs koiistmuscuni har ge
nom det ideella samfundet "De
tolv" i Belgien fill motta en vac-
ker giva. Det iir en milnlng som
iterger en utsikt över Antwerpens'
redd och som Sr mélad av chefen
för konsthögskolan 1 Antwerpen,
Julien Creytens;
Nattmangling
för textilavtal
Textilförhandlingarna pagiek
hela söndagen anda till halv
femtiden pi mandagsmorgonen,
da man tog en paus för att fort
satta senarp pa dagen.
Stuveriförliandlingar
aterupptas den 12
Förhandlingarna i stuverifacket
ajourncrarics pa söndagskvallen
för att aterupptas den 12 februari.
Pi forslag av förlikningskommis-
sionen Guilberg Nilsson Bendz
har triiffals en interimsövevenskom-
melse att under tiden fran I febr.
;il! dess nva avlal traffats och tratt
i kraft 1952 ars avtal skall till-
lampas.
Sedan ny.i avtal traffats och tratt
i kraft skall i den man harige-
nom införts förandringar av nagon
betydelse dessa förandringar till—
lampas relroaktivt frin t februari
pi arbelen som nypabörjats 1 febr.
eller senare.
En förutsüttning för denna re-
troaktivitet ar att nya avtal traffas
utan slridsatgarder.
Volvo-Penta avskedar
SKÖVDE 1 febr. (TT) Vid
extra sammantrade med företags-
namnden vid Volvo-Penta i Skövde
pi lördagen meddelades att före-
tagsledningen sett sig nödsakad att
avskeda ytterligare 47 man. Tidi
gare har 200 entledigals och darav
slutade ett 50-tal i förra manaden.
Poliskonjlikten
i Göteborg skarpt
GÖTEBOKG 1 febr. (TT)
Poliskonflikten i Göteborg under-
gick pi lördngen en skarpning
sedan del blivit bekant att löne-
och tjansteniininden i en skrivel-
s<> av den .9 januari beslutat att
iterkalla tre distriktskonstapel-
tjiinster oeh en bitradande över-
konstapcltjiinst, vilka ledigför-
klarats i december.
Ordförande i överkonstapels-
föreningen, överkonstapel H. Nord
strom, uttalar sin förvining över
att löne- och tjanstenamnden till-
gripit denna lockoutitgiird, men
han framhiller att atgarden inne-
bar alt. löne- och tjanstenamnden
darmed de facto har erkant polis-
bloekaden. Besluie! kommer att
följas av motitgarder frin polis-
mannens sida.
Tonstark
Den israelitiska singerskan
JOSEFA SCIIOCKEN, som nu pi
torsdag sjunger arior och romnn-
ser i Konsert-
husets lilla sal.
tillhör de mest
uppburna
konstnarerna i
sitt hemland.
PA senare ir
har hon fram-
tratt i flera lan
der pi den eu
ropeiska konti
nenten och Skahdinavïen besök-
te hon första gingen 1951. di
hon gav en romansafton i Stock
holm. Hon ar född i Bad Hers
teld i Tyskland, men sedan
minga ir bosatt i Tel Aviv. Ef
ter humanistiska studier i Würz-
burg studerade hon vid musik-
konservatoriet i Frankfurt am
Main och fortsatte sedan sin
singutbildning för professor
Bachner i-Berlin. Efter emigra-
tionen frin Tyskland var hon
forst verksam vid folkoperan
Israel.
Festman
Till presschef i den komitté,
som skall sti för festligheterna
kring Stockholms 700-Arsjubile-
- y um- har nu red.
OLLE JARV-
HEDEN utsetls.
Stockholms-
journalisterna
kanner honom
bast frin hans
tid som press
chef för sven
ska. regionen
av SAS. Men
ocksi di han var stationerad i
Sydamerika. först som stationschef
hos SAS i Natal och Recife och
sedan som försaljningschef i Rio
de Janeiro, var han en sakkunnig
infoimationskalla för den sven
ska pressen, och skrev ocksi
sjalv en rad researtiklar. Red.
Jarvheden ar den verklige globe-
trottern. Inte mindre an fem
flygvarv jorden runt har han ba
kom sig, och ar darför sjalvskri-
ven medlem i den amerikanska
100.000-milaklubben, dar villko-
ret för medlemskap ar att man
har flugit en stracka motsva
rande itminstone tre och en halv
ging klotet
Konsulentverksam
Sveriges smiskollararinneför-
bund har till konsulent för de
icke ordinarie lararinnorna valt
smiskollara-
rinnan KARIN
JOHANSSON,
Stockholm, ef
ter Marta Hell-
ström i örebro.
Karin Johans
son tog studen
ten 1945 och
smiskollarar-
examen i Stock
holm 1949. För arbetet inom för-
bundet ar hon inte fnammande.
BI. a. har hon bitratt pi sekreta-
riatet och haft hand om enquê-
ter, som gallt de nyexaminerade
liöstterminerna 1951 oelf 52.
Hon har vidare varit konlakt-
kvinna mellan smiskoilararinne-
förbundet och Seminariernas
elevförbund, och vid ett par till-
fallen haft i uppdrag att vid se-
minarierna informera do biivan-
de lararinnorna om SSF:s verk-
samhet. Vid ombudsmötet 1951
invaldes hon i förbundets spcci-
ella kommitté, som tillvaratar
de icke ordinarie lararinnornas
intressen.
Församlingsred.
Församiingsboma i Katarina
skall nu fi sitt första égentliga
församlings-
blad. som skall
komma ut re»
gelbundet fyra
g&nger ArJIgen.
Ett lltol pro»
gramblad, dir
de kyrkllga ny
heterna i för-
samlingen pre-
senterats, har
visserligen funnits sedan en del
Ar, men det har dykt upp 'gan
ska sporadiskt. Redaklör och an-
svarig utgivare för tidningen
blir Katarinas kyrkoherde HA-
RALD DAHL. Han har nu varit
församlingen pi Söder trogen
oavbrutet i 28 ir, de sista sju
iren som kyrkoherde. Nigon ny
börjare som kyrkotidningsskri-
bent ar han lingtifrin. BI. a.
har han i nigra irgingar av en
kyrklig tidning publicerat hand-
ledningar för söndagsskolan. som
kyrkoherden, som den sanne ung-
domsvan han ar, all tid Sgnat ett
mycket stort Intresse.
Lundqwsls\a hartian
Hr redaktör!
Harmed ber jag att i alla delar
och tillfullo fa instamma i vad Ni
i lördagens tidning skrev ang. rid-
man Folke Lundquist och den upp-
skjutna raltegangen mot honom.
Det ar för det allmanna ratts-
medvetandet upprörande, vad som
skett frin Lundquists sida för att
söka försvira rattegangen. Man
har svirt tro, att bemalde ridman
skall vara sa illa daran, alt han
ej skall kunna svara inför rattens
skrank Nagon hansyn till denne
pei-son bör och far ej vidare tas.
Rattegang mot ridmannen miste
omedelbart och utan uppskov in-
ledas.
Det ar ocksi upprörande alt
Lundquist alltjamt uppbar en mi-
nadslön av 2.000 kr. K. Gellner.
M
Hr redaktör!
Vilket fint revyuppslag för vara
spexförfattare delta fall kan blil
En person, èt.alad för. grova hrtmi, -
blir óver ett ir ej ï-annsakad för
att han ar opasslig. Under tiden
atnjuter han 2.000 kr i min. i lön
och far vistas pi fri fot. Detta ar
val Rattvisan i sin prydno! Hur
gar det för de smi brottsling-
ai"na? Undrande svensk
HÖRT 1 RADIO
Redan genom rollbesattningen
hade regïssören Palle Brunius
ratlfardigat Laurettas val i Mus
sets graciösa komedi "Den vene-
tianska natten eller Laurettas
bröllop". Visa mig den kvi
som inte skulle gjort som Lauretta
(Anita Björk) oeh i valet mellan
fyrverkeripjasens Razetta (Per
Oscarson) och prinsen av Eisenach
tagit den senare med sin roman-
tiska spleen, sin förgyllda genero-
sitet men framför allt med Ulf
Palmes röst och frasering! Nar
man hör Palme i en roll som
denna kan man ju bli rosenrasan-
de över hans latenta installning
teatern. Finns inte nigon-
stans nigon Lauretta som kan med
milt vild leda eller leka honom
tillbaka till scenen!
Söndagarnas radioteater ar verk
ligen nigot att satta varde pa.
Den smyger sig heit opretentiöst
in i repertoaren och ar ofta av
det slaget att man faster den som
en blomma i knapphilet pi
kans första dag. Den 20-Arige
Mussets komedi till pi köpet
bestallningsverk var helt
förtrollande. Latt och ung och
besk. Birgit och Nils-Olof Fran-
zéns översattnïng och Bengt An-
derbergs bearbetning verkade si
har pi liörhill ytterst vettiga,
och skidespelarna Ake Claesson
och Georg Funkquist var ocksi
med hade proverbets lyster
över sitt spel. Det var mycket
roligt.
Sedan kom professor John Tand
berg i serien Vad min vetenskap
lart mig om livet och det var inte
mindre fangslande. Han utgick
frin ett Sokralessamtal och kom
darifran in pa de exakta naturve-
tenskapernas begransning. som
ingen forskare ens i atomildern
kunnat överskrida, vilken metod
an anvander sig av. Tre ting
har vetenskapen framför allt lart
mig. sade talaren: att det inom
etenskapen lïksom i livet
ar opraktiskt att kringla sig fram
pi omvagar, att fuska; att man
inom de malande vetenskaperna
inte nir fram till full exaklhet
och alt forskaren arbetar med
yaga skuggor av en verklighet,
som han inte sin helhet kan
gripa.
"Sangen" dröjer
som film
Frin en rundresa i Frankrike
och Tyskland kom L o r e n s
Marmstedt hem pi söndags-
natten, som vanligt makta tyst.li-
tcn om sina planer men i stallet
full av intryck. Om Griegfilmen
hade han inget nytt att beratta
utan underströk en ging att den
tidigare diskuterade engelsmannen
John Mills nog ar för gammal för
titelrollen.
Men om nigon vecka flyger
(jag till London för att se om
Kyrkoherdeval
GÖTEBORG 1 febr. (TT) Till
kyrkoherde i Askinis nybildade pas
toral valdes pa söndagen den i för
sta förslagsrummet uppförde vice
pastorn Rolf Ullstadius. Asklm, med
821 röster. Kyrkoadjunklen i Oskar
Fredrik, Valier Andrén, erhöll 83
rijster och komminislern i Vaster-
landa, Arvid Rydén, 24 röster.
Komministerval
Till komminister i Malung val
des pi söndagen kyrkoadjunkt Ar-
ne Nyberg. Norrbarke, med 339 rös
ter av 490 avgivna. Medsökandena
fick resp. 102 och 49 röster. Kom
minister Nyberg ar född i Granges-
berg 1918.
Professurer i Uppsala
UPPSALA 1 febr. (TT) Teo-
logiska fakultelen vid Uppsala uni-
versitet har behandlat iterbesat-
tandet av den ena professuren i
exegetik. Docent Harald Riesen-
feld, Uppsala, placerades framst av
fem fakultetsmedlemmar, medan
lektor Erik Sjöberg, Stockholm,
sattes först av tvi.
Större akademiska konsistoriet
har behandlat Aterbesattandet av
den lediga professuren i Sanskrit
med jartiförande indo-europeisk'
sprakforskning vid universitetet.
Konsistoriet uppförde pi sitt för
slag till professuren i första rum-
met docent Stig VVikander, Lund,
som fick 21 röster.
Angkrafiverfc pa Hisingen
GÖTEBORG l febr. (TT) Det
ar enligt GP möjligt att det av
vattenfallsstyrelsen planerade sto
ra ingkraftverket pi vastkusten
kommer att Jigga pi Hisingen och
inte vid Stenungsund.
Vattenfallsstyrelsen har namll-
gen enligt driftdirektör Folke Petri
vant sig till Göteborgs dratselkam-
mare med en del frigor om ett
eventuellt ingkraftverk pi Hi
singen.
Baltisl(a humanislcr
utanför regeringen
Vi i Baltiska humanistiska
förbundet. stir helt utanför minis
ter Reis exilregering, förklarar mis-
sionsdirektor Albert V. Weger för
ST. Minga har ringt och undrat i
vilken min vi ar inblnndade men
vi agnar oss endast. it filantropisk.
verksamhet och avstir lielt. frin
det politiska. Vi h.ialper balter i
flera lander pa olika satt, t. ex.
med skolmateriel för de unga ni. m.
Ett klarlaggande pi den punktcn
kan behövas eftersom folk lydligen
garna blandar ihop oss med de po-
litiskt verksamma bnltflyktingnrna.
varldsstaden inte har nigon annan
kraft att erbjuda. Annars har jag
traffat författaren Peter Ustinov i
Paris och med honom diskulerat
"Sangen" som film. Det kan han-
da att planerna förverkligas inom
en mycket snar framtid, men det
troliga ar att förberedelsearbetel;
tar si pass ling lid i ansprik att
publikcn fir vanta i flera Ar.
An si lange befinner sig dls-
kussionerna bara pi det fórbere-
dande planet, slutar Lorens Marm
stedt.