LITERN? k r o n o r Avliden makt som tittar Inkomstutjamning Ryska nyhetsringen -DAGENS NAMN- FRI TAFAN STÖCKHOLMS.TIDMNGEN TVdagen Hen 3 Fclir. 1953 Den 3 febr. 1953: P Det har uppstatt oro kring de icke motsagda uppgifterna, alt USA under presidenten Eisenhower amnai dra undan den sparregel, som amerikan- ska sjunde flottan hittills ut- gjort mellan Kommunistkina och Chiang Kai-sheks mera privata regim pi Formosa. Atgarden skulle innebara, alt marskalk Chiang fSr'fria han- der att gripa in i Koreakriget i vïdstracktare mening genom att söka landsatta delar av sin armé pi Kinas fastland. Me ningen skulle vara, att dar- igenom trycket pi Koreafron- ten kunde lattas oeh de kine- siska styrkorna tvingas att omgruppera sïg söderut. Men detta vore detsamma som att utvidga Koreakriget till att galla Kina inte bara de kinesiska "frivilligstyrkor- na", som opererar pi halvon. Och eftersom Koreakriget of- iiciellt. inte ar üSA:s krig, utan FN:s, si vore det ocksi 'detsamma som att tvinga in FN i ett vidgat krig, som det aldrig accepterat. Intet under darför, att Storbritannien och andra europeiska FN-stater med angslan ser dylika ten- denser. De har redan förut med all tydlighet forklarat, att de inte vil! vara med om vidgade aventyr i Fjarran ös- tern. Att uppmuntra Chiang ar detsamma som att ta bestamt parti mot det Kina, som de fiesta europeiska stater erkant som etablerad och darmed laglig regim. Sverige hör inom parentes till de staterna. Skall man uppratthilla fiktio- nen, att det ar FN, som för kriget i Korea mot nordko- reanerna och deras "frivilliga" kinesiska bundsförvanter, si miste man ocksi se till, att FN:s medlemsstater menar detsamma med begreppet Kina, eftersom detta inte k,an utrensas ur bilden. Hela varlden har vid detta laget det bestamda intrycket, att Koreakriget ar nigot av det mest groteskt onödiga fö- retag, som nigonsin satts i ging. Det har inte bragt den ringaste lördel it vastmakls- sidan. Del hai bragt oerhörd lörödelse och otattbara lidan- den övet det koreanska folket pi bida sidor om den 38:e breddgraden, som av en slump rikat bli demarkationslinje. Det har bragt en ganska dyrt betalad Eöidel it Kina, som genom det kunnat havda sig gentemot Sovjetunionen, och det har bragt mycket billiga fördelar it Sovjetunionen, som genom det kunnat istadkom- ma blodavtappning av vast- makternas resurser i manskap och materiel utan att sjalv offra en enda soldat. Eisenhower, militar och kannare av det bide heta och kalla kriget, vet mycket val, att intet stir att hamta pi Koreahalvön. Hans stravan gir ut pi att fi de amerikan- ska trupperna fria frin en- gagemanget dar och överlita bördan till de sydkoreanska styrkorna. Om vilka man inte vet, huruvida de nigonsin kan komma upp till en kraft, som gör det möjügt för dem att hilla nordkoreaner och kine- ser med stod av rysk materiel stingen. Men skall amerika- nerna dras hem, si miste ock si de europeiska, asiatiska, australiska och afrikanska styrkor, som kampar vid de- ras sida, bli befriade. Vill man ge upp Korea, ni, di ar denna plan logisk. Vill man det inte, di gir det inte att lappa ihop misslyckandet med att lita Chiangs rent ut sagl ruttna regim pi Formosa gripa in mot Kina pi andra punkter. Det kunde darefter inte langre vara tal om nigon FN-aktion i fredens intresse pi Korea, eftersom de fiesta europeiska stater inte erkan- ner Formosa regeringen som annat an en provinsiell rebell- administration. Tar USA Chiang Kai-shek till bunds- förvant, si skingras fiktionen om FN-kriget. I den histo- riska snygghetens intresse vóre detta kanske det basta. Men vem reder di ut det me- ningslösa trasslet, vars fort- sattning inte kan ligga i ni gon parts intresse? Det ar mycket intressanta fak- ta om inkomstutjamningen un der de tvi decennierna 193050, som lagts fram i en akademisk avhandling av fil, lie. Ragnar Bentzel. Utvecklingen kan i stort sett karaktariseras si, att inkomsterna av tjanst och arbete stigit, medan inkomsterna av ka- pital avsevart gitt ner i för- hillande till nationalinkomsten Iran 7 till 3 procent. Trots att skatterna pa fysiska personer under perioden ökats frin 550 miljoner 1930 till 3.510 miljoner 1949 anser författaren ovantat nog, att detta inte ar hu vudskalet till nivelleringen lika litet som den^starka ökning- en av de sociala bidragen. De utvisar doek en si betydande skillnad för de bida iren som 120 och 1.500 miljoner. Huvudparten av utjamningen faller före beskattningen, och detta miste ju, aven om beskatt ningen direkt angetts syfta till nivellering, anses tyda pi att an dra faktorer starkare bidragit till utjamningen. Harvid kom mer flykten frin landsbygden till battre lönande stadsyrken, jordbrukspolitiken, liglönegrup- pernas uppmarsch och de stora inkomsternas beskarning genom förmögenhetsskatten i framsta rummet. Det senare visar ju klart, att kapitalbildning och sparande, pi langre sikt av stort varde för samhallet, blivit allt mindre lö nande. Som orsak hartill anger författaren sarskilt att aktieut- delningen inte stigit i takt med övriga inkomster utan stannat Ett i n I tl a i O O debatten om AIS n ni s kan och motboken av SVEN ELMGREN Di riksdagsman Martin Lars- son ska summera sitt program i alkoholfrigan ger han parollen att vi bör "begransa bruket och bekampa missbruket". Han till- tror virt nuvarande restrik- tionssystem en sidan kapacitet i det avseendet att han ar beredd att rekommendera spritpriser pi 4 a 5 kr litern bara vi be- hiller motboken. Det hör utan tvivel till de mera originella och kanske populara bidra gen till den flora av anpass- uingsförslag, som man vill gripa till för att radda livhanken it motboken. Dennas anhangare förefaller för narvarande si redo att överge de principer en- ligt vilka systemet hittills arbe- tat, att de osökt piminner om den hjalte frin vir ungdoms aventyrsböcker. om vilken det hette att han "med ett eggande rop slangde sig upp i sadeln och sprengde bort i alia riktningar". Det tycks vara den individu- ella inköpskontrollen man fram- förallt vill radda. Men ar det inte skal att tanka efter om denna verkligen har begransat bruket och bekampat missbru ket? Det som ar av intresse ar inte om motboken haft en hyf- sande engingseffekt det ar inte otankbart att den haft det. Men vi kan val inte behilla en sociallagstiftning bara av pie tets- och tacksamhetsskal? Vad frigan galler ar om motboken under de senaste irtiondena har haft den effekt som riksdags man Larsson begar av nykter- hetslagstiftningen. För det första: med reserva tion för de brister som vidlider konsumtionsstatistik som bygger pi konsumticn per invi nare (befolkningspyramiden har ju andrat utseende) har det doek sitt intresse att titta pa den. Denna konsumtion har se- dan.ir 1913 sjunkit i storstader- na och i de lan som hade en hög konsumtion, men i de lan dar dryekesseden före Bratt hade ett svagare grepp om invanarna dricker man per invinare upp t ill 77 procent mer sprit ir 1949.Verkligt förbluffande ar en jamförelse mellan iren 1924 och 19-19: det ar bara i Iv* lan, de" berusade sie i juvele rarför.ster eller ropar "kalas- vid samma nominella nivi 250 milj. under hela perioden. Lig- rantesystemet miste ju ocksi ha bidragit till denna utveckling lik- som bostadspolitiken med dess lange lista hyror. Aven om mycket folk flytt frin landsbygden till högre be- talda stadsyrken man berak- nar hela underskottet under de 20 iren till inte mindre an 370.000 personer i arbetsför ilder miste ocksi jordbrukets i stort sett avsevart förbattrade villkor ha bidragit till utj-m- ningen. Sarskilt intressant ar harvid pipekandet, att lands bygdsbefolkningens andel i den samlade inkomsten endast föll med 1 procent frin 44 till 43 trots denna starka minskning. Aven landsbygdsinkomsten per individ miste alltsi starkt ha ökat under perioden, detta aven pi grund av jordbrukets avse vart ökade produktivitet trots minskat antal arbetare. Om tesen att beskattningen inte hör till de framst inkomst- utjamnande faktorerna ar hS.ll- bar, mi vara osagt klart ar "ju att den avsevart miste under- stött nivelleringen. Dess pro- gressivitet motverkas doek av att de indirekta skatterna, som ock si ökat betydligt, relativt sett drabbar de lagre inkomstskatter- na tyngre an de högre. ökas de indirekta skatterna ytterligare, kommer detta darför att bidra till det intryck av en viss stab:- litet i det nu nidda laget, som utredningen redovisar. Nigra mer radikala andringar tycks i varje fall inte, med nu kanda premisser, vara att vanta. Nar den sovjetryska nyhets- byrin TASS natten til! söndagen i en radioutsandning anklagade Sverige för att ha slutit en hemlig militar överenskommel- se med Förenta Staterna var deu kanske en och annan svensk mun som kneps samman inte av indignation över att regerin gen har si fula saker för sig men över att TASS tror oss vara si falska bakom neutralitets- fö''sakringarna. Pi söndagsmiddagen skickade svenska utrikesrlepartemenlet ut en "kategorisk dementi" och för- klarade att TASS pratade i vadret. Ingen hade heller trott nigot an nat. Senare pi eftermiddagen lossna- de de eventuellt hopknipna mun- narna i ett förlösande leende, ty det vart plötsligt uppenbart att TASS' beskyllningar var en sed- vanllg kommunistisk ringlinjeny- h;t. Den grundade sig pi en arti kel som pi fredagen stitt i den tinska kommunisttidningen Työ- kaï.san Sanomat, vilken i sin tur hade fitl den av "Demókraliska presstjilnsten" I Stockholm. Si gir det ju alltid till. Nar TASS eller Pravda skall oeskylla Norge och Danmark för försyn- ftelser stir beskyllningarna forst att lasa pi undangömd plats i Ny Dag i Sverige verefter TASS och F nvaa tar nyheterna som vore de av varldsformat och dartil) veri- fieradc. Nar Erlander beskylldes för att under sitt Amerikabesök ha silt Sverige till Truman stod n.vhetcn forst att tasa i ett danskt kommunistblad. Det ar doek ett och annat att fundtra över i dessa Aterkomman- de historier: Pi vems direktiv snickras "nyheterna" ihop? För vilken publik ar de avsedda? Inte för den svenska, val! 1913 i Stockholms stad ochsamt- liga lan utom Blekinge, Kalmar, Jamtlands och Kopparbergs lan. Men ocksi har sker en vand- ning till det samre under 1920- talet. Sedan 1924 har fylleriet fram till ir 1949 ökat i nitton lan med 60 procent i V as ter- botten och med hela 160 procent i Kopparbergs lan. Det ar sam ma företeelse har: nykterhets- tillstindet har församrats kraf- tigt i de fordom nyktraste omri- dena. Restviktionssystemets val-- ordnade skyltfön ster ar aven detta fall Stockholms stad och lan, dar fylleriförseelsernas an tal, raknat per 1000 invinare, bara var 18 procent ir 1949 om man jamför med 1913 ars siffra. Men i det fallet miste man fri- ga sig: i vad min beror den vackra siffran pa att polismak- ten vlxt lingsammare an sta- den? Och hur stor del av fylle riet beivras i Stockholm? Om man ska döma efter vad man ser pi gatorna tycks risken att bli giipen för fylleri inte intra- da i och med tydlig berusning. Den tycks bli verklighet forst da Skaraborgs och Kalmar, som konsumtionen per invinare och ir har sjunkit. över hela linjen i övrïgt föreligger en tydlig ök cdng i det fordom utpraglat nyktra Vasterbotten var kon sumtionen ir 1949 inte mindre an 275 procent av vad den var ir 1924. Antalet motboksinne- havare har fördubblats sedan bör jan av ir 1917, och ti'e fjarde- delar av den ökningen faller pi iren efter 1924. Genomsnitts: inkopen pi motböckerna steg med 13 procent frin 1940 till 1950 trots att den fjarde litern kom bort cch manga kvinnliga köpare med smi till- delningar kom till. Alltsi: mot boken har irite formitt fylla Martin Larssons första krav, att begransa bruket. Allt tyder pi att den i stallet breddat alko- holvanorna. Men den har kanske bekam pat missbruket desto effektiva- re? Vad fylleriförseelserna be- traffar har de sjunkit sedan ir pingla" efter mötande general- konsulinnor. Man skulle kunna mata nyk- terhetstillstindet aven med anta let liter nasblod som utgjuts pi svenska hastmarknader och spm- marfester. 1944 irs nykterhets- kommitté har studerat bro'cten mot strafflagen 14 kap. 13 man inte undgi slutsatsen att det har intratt en verklig och i vissa omriden mycket stor för samring. Di det galler narkamper. med missbruket pi det indïviduella planet har i-cstriktionssystemet inte heller idagalagt nigon ly sande effektivitet. Det stora flertalet missbruksfall upptacks inte genom systembolagens kon- troll. Det ar bara 6 procent som upptacks pi det sattet, och man -frigar sig om det inte ar ett gar.ska kient rcsultat av en si stor ïnsats av pengar och arbets kraft och det ska medges vil ligt hangivet arbete av sy stembolagens tjansteman, Verkligt betankligt ar det att ungdomsfylleriet stegrats si kraftigt sedan mitten av 1920- talet en tredubbling i aldern 15—17 ir, fördubbling bland 18— 21-aringarna och en betydandi ökning i ildern 2125 ir. Man har försökt blanda bort korten genom att pasti att dessa jam förclser bygger pi det onormala irefc 1917. Detta pistiende ar felaktigt oc'.i har dementerats upprepade ginger, men det kommer andi tillbaka i debatten. Men si sager mar.,: dessa ung- domar ligger utanför restrik- Lionssystemets domaner, de ar motbokslösa. Det ar inget svar sak. Ty ungdomsfylleriet ar en central friga, och vi miste ha ratt att krava av nykterhets- iagstiftningen att den kan kom ma tjllratta ocksi med ungclo- d. v. s. misshandelifbr^it^a^D^problem. Dyt har restrik- -i--,4-, t [finnsQVStpmnl infn fnvrnSii ,-,^1- •inga eller ingen skada. I fler talet lan har de ökat fran 1913 till 1924, per 10,000 invinare raknat. Den ökningen hav sedan aecentuerats mycket kraftigt. Sedan ir 1924 har dessa miss- handelsbrott ökat i alia omriden utom Stockholms stad och lan. Dar det förut giek stadat och hyfsat till, tycks man nu sliss f riskt. Det ar att observer a att dessa brott i regel inte beivras om det inte finns en malsagare som kraver det. Aven om man raknar med att en del slagsmil förr i tiden raknades som s. k. studiecirkel med muntration kan tionssystemet inte förmitt, och problemet ar lika olöst sedan vi har fitt del av 1944 irs nykter- betskommittés förslag. Kom- mittén har ritat upp problemets konturer pi ett utmarkt satt. Mer har det inte blivit pi den punkten. Slutsatsen blir: motboken (om vi nu tar den som en lattfattlig symbol för de omstridda dëlarna av restriktionssystemet) har inte heller visat sig vara ett effek- tivt instrument föl* missbrukets bekampande. Beror det pi att prishöjning- arna verkat som gr us i syste- mets sinnrika maskineri? Qm priserna varit lagre hade mot- boksagarna haft rid att dricka spriten. Nu har i stallet de "mot sin familj ansvarskannande gifta motboksagarna" jobbat med den, menar man. Det har minga av dem gjort, man mi sedan kalla dem ansvarskannan de eller inte. Men skulle deras möjligheter att tjana pi överli- ten sprit bli mindre om priset sanktes till en femma per liter? Troligen tvartom, sarskilt om man samtidigt införde en "skarpt kontroll pi motböcker na" hur nu det skulle gi till. Och hur skulle det bli med re- slaurangspriten? Ska den ocksa sankas i pris i motsvarande min? Och vilka följder skulle det fi för gatufylleriet? Riks dagsman Larsson föreslir att i stort sett bara motboksagare ska fi dricka krogsprit. Darmed skulle alltsi inte bara ungdomar och alkoholmissbrukare fi ton-- lagda krogvanor utan oclcsi praktiskt taget alla gifta kvin- nor. Om regeln inte skall galla dem finge man börja med en och en halv miljon undantag, 6ch det ar ju ganska mycket för en regel som ar avsedd att galla "i stort sett". Om man inte sinker priset pi krogspri ten och alltsi skapar ett prisgap pi ett par tior eller mer per liter ja, di lar nog överlitel setrafiken inte bara fortsatta utan ocksi fi ett kraftigt upp- sving. Det ar riktigt alt vi inte garna kan ha tvi system samtidigt: motboken och de höga priserna. Men ska man val ja mellan tvi redskap bör man behilla det som har visat sig effektivt. Motbo ken har breddat alkoholvanorna ocli misslyckats i kampen mot missbruket. Man kan till och med viga pistaendet att den numera ar farlig för folknykter- heten. Priset har daremot visat sig kunna tranga tillbaka bide bruk och missbruk. Valet borde inte vara svirt inte ens om man som nykterhetskommittén föreslir behiller de nuvarande sprit priserna, som visst inte, in- ternationellt sett, ar "onormalt höga" Sverige iir i dag den billiga spritens land. Nykterhetskommittén har fö reslagit den nödvandiga och nyt- liga operationen att slopa mot boken. Darmed kan man pi ling sikt hoppas pi battre förut- sattningar för folknykterheten. Men man saknar och efterlyser de ilgarder, som skulle göra det möjligt att snabbt pressa ned de svara svenska alkoholskador Ett bidrag i den riktningen skulle det "Nykterhetsframjan, de" vara, för vilket Stockholms- Tidningen tratt i braschen. Det vore önskvart att debatten allt- mer riktades in pi sidana pos/- tiva ilgarder. E"rigan om mot- bokens vara eller inte vara borde daremot inte langre behöva or- saka alltför skilcla isikter, Ty den faktiska utvecklingen av den svenska folknykterheten un der restrikLionssystemets senare ir har givit klart utslag. Det iir sjalvklart att skol- mültiderna skall bibehallas men det iir lika p&tagligt att de bör ges en annan form dn de nu har. Varför inte spela ett par grammofonslcivor un der frukosten? Da skulle sii- kerligen ungarna sitta i lugn vid sina tallrikar. Och larar- na f& lite vederkvickelse pé köpet. AFTONTIDNINGEN Men allra mest: Varför har Ny Dap sa till den milda grad förlo- rat varldskommjinismens förtroen- de att den "demokratiska press- tjansten" gir nedersta Kungsgatan förb; och publicerar sitt material Finland? Det miste ju förhilla sig si. sivida inte Ny Dag vigar vidgi att man varit erbjuden ny- heten men avböjt den darför alt man hade klart för sig att den var en praktig anka. Kritik utan grund Si som avsikter och andamil ar med utredningen om Stor-Stock- holms framtida bostadsförsörjning finner Svenska Dagbladet (h) att Morgon-Tidningen skjuter över milet nar den klagar över att hr Bergvall blev ordförande: Kritiken skulle vara begriplig. om delegationens uppgift vore alt syssla med bostadsfrigorna pi det satt som eljest ankom- mer pi fastighetsroteln. Si blir emellertid inte fallet. Inga fri- gor om subventioner och andra bostadsbidrag kommer silunda under delegationens prövning. För övrigt borde socïaldemokra- terna vara lite försiktigare innan de beskyller den nuvarande full- maktigemajorïteten för maktöver- grepp i dylika sammanhang: Nar pi sin tid Stockholms stads hamnutredning tillsattes. föreföll det rimligt att borgarri- det Göransson, inom vars arbets- omride hamnfrigorna helt horde, skulle utses till utredningens ord förande. Si skedde inte. Socïal- demokraterna begagnade di sin maktstSUning för att skjuta un dan det borgarrid, som ensam hade att svara för hamnarende- na, Detta var ett verkligt makt- övergrepp, och den grupp, son: gjort sig skyldig till nigot si- dant, har förverkat all ratt att sedan rikta anmarkningar mot andra. Personval Skinska Dagbladels (bf) kom- mentarer till floden av fórfatt- ningsmotioner i riksdagen ger vid handen att kollegan i synnerhet ^ir ïntresserad av en delfriga: Bondeförbundsmotionen om personval borde denna ging vara mogen för ett positivt be- slut. Den ger valjarna möj- lighet att rösta pi person inom det proportionella valsystemets ram. Daremot finns det nappe- ligen nigon resonans för majo- ritetsval sisom diskuteras i den socialdemokratiska motionen. Ej heller förslagen om riksmandat torde ha utsikter att vinna riks- dagens bifall. Personval med bibehillande av den proportio nella valmetoden har framtiden för sig. Strang om arkitekter Socialminister Strang har i Tiden (s) begitt en lika fördomsfri och aspektrik som respektlös artikel om bostadsfrigorna. BI. a. agnar han sig it den oklara roll som ar- kitckten spelar: Om nu arkitekterna skali syssla med bostads- och bebyg- gelsefrigorna borde de vara an- gelagna om att öppet redovisa dessa grundlaggande problem och begara besked om hur man- niskorna och myndigheterna ser pi dem. Det borde för arkitek- ten vara ett kart nöje att med exempel visa, hur utformningen av bebyggelsen ar beroende av yilken stindpunkt som tas till ekonomiska och sociala frigor. Förs en sadan diskussion? fri gar socialministcrn och besvarar sjalv frigan med "jag tror inte det". Hr Strang drar fram ett exempel: Man kan faktiskt traffa pi en arkitekt, som med nigot vilt i ögo'nen deklarerar att det ar just smala hus vi skall ha. Bo- stadsstandarden stir och faller harmed och med att badrum- met ar ljust och lagenheterna genomluftbara. Om husens bredd ökas med en halv meter ar vir bostadsstandard i fara! Det ar kanske inte si förfarligt. minga arkitekter, som har för- enklat byggnudsfrigorna si till den grad. Men arkitekten som överbyggmastare blir det inte lalt den enögde med sitt ljusa badrum och ,sitt "kors- drag"? Just arkitekterna, som har förminen att. dagligen syssla med byggnadsfrigor, som i varje fall borde kunna se vilka stora möjligheter det finns att variera, som vel hur minga trev- nadsvarden som stir att vinna, aven inom en rimlig kostnads- ram, arkitekterna borde val vara de.sista att framföra patentlös- ningar som förhinrirar ett rim ligt hansynstagande till man- niskornas skiflande bebov och önskningar. Hr Strang medger att aven arki-' tekten miste ta har.syn till det; som kallas "planering": Det intressanta ar doek att arkitekterna ar si underligt tysta. Har socialministcrn kastat cn handske? Varmlanning Iredubbel magisk. pristagare De tie magiska kongressdagarna Stockholm Svensk magisk cir kels storsamling för aret avslu- lades pa söndagskvallen med en glad bankett pi Gillet, dar intres- sena delodes upp ungefar lika mel lan dans och trolleri. Tidigare pi dagen hade mcdlem- marna med talrika inslag frin grannlanderna haft interna lav- lingar. och prisutdelningcn agdc rum vid banketten, dar Johan Lindqvist i SMC deladc ut priser na. Illusionisten Tornedo log hem Grand Prix, och nar del gallde ma nipulation vann Marillo följd av Bergö, Stockholm, och Egelo frin Oslo. I presentation vann Pedro frin Nykroppn. Viirmland, Marillo blcv tvia och Er Jasnor Din trea. För de basta nyheterna hivaóe Aage Rasmussen, Kópenhamn, hem första priset. och tvia blev Marillo. Hederspris giek till det danska te- lepatikerparet Morgan, och juryns hederspris överlamnades till Iwan- kiw, ursprungligen harstammande frin Ukraina men numera bosatt i Solna. Den Iredubble pristagaren Morillo ar en selfmade inom trol- leriel och i det civila slationskarl Karlstad. Göteborgs koiistmuscuni har ge nom det ideella samfundet "De tolv" i Belgien fill motta en vac- ker giva. Det iir en milnlng som iterger en utsikt över Antwerpens' redd och som Sr mélad av chefen för konsthögskolan 1 Antwerpen, Julien Creytens; Nattmangling för textilavtal Textilförhandlingarna pagiek hela söndagen anda till halv femtiden pi mandagsmorgonen, da man tog en paus för att fort satta senarp pa dagen. Stuveriförliandlingar aterupptas den 12 Förhandlingarna i stuverifacket ajourncrarics pa söndagskvallen för att aterupptas den 12 februari. Pi forslag av förlikningskommis- sionen Guilberg Nilsson Bendz har triiffals en interimsövevenskom- melse att under tiden fran I febr. ;il! dess nva avlal traffats och tratt i kraft 1952 ars avtal skall till- lampas. Sedan ny.i avtal traffats och tratt i kraft skall i den man harige- nom införts förandringar av nagon betydelse dessa förandringar till— lampas relroaktivt frin t februari pi arbelen som nypabörjats 1 febr. eller senare. En förutsüttning för denna re- troaktivitet ar att nya avtal traffas utan slridsatgarder. Volvo-Penta avskedar SKÖVDE 1 febr. (TT) Vid extra sammantrade med företags- namnden vid Volvo-Penta i Skövde pi lördagen meddelades att före- tagsledningen sett sig nödsakad att avskeda ytterligare 47 man. Tidi gare har 200 entledigals och darav slutade ett 50-tal i förra manaden. Poliskonjlikten i Göteborg skarpt GÖTEBOKG 1 febr. (TT) Poliskonflikten i Göteborg under- gick pi lördngen en skarpning sedan del blivit bekant att löne- och tjansteniininden i en skrivel- s<> av den .9 januari beslutat att iterkalla tre distriktskonstapel- tjiinster oeh en bitradande över- konstapcltjiinst, vilka ledigför- klarats i december. Ordförande i överkonstapels- föreningen, överkonstapel H. Nord strom, uttalar sin förvining över att löne- och tjanstenamnden till- gripit denna lockoutitgiird, men han framhiller att atgarden inne- bar alt. löne- och tjanstenamnden darmed de facto har erkant polis- bloekaden. Besluie! kommer att följas av motitgarder frin polis- mannens sida. Tonstark Den israelitiska singerskan JOSEFA SCIIOCKEN, som nu pi torsdag sjunger arior och romnn- ser i Konsert- husets lilla sal. tillhör de mest uppburna konstnarerna i sitt hemland. PA senare ir har hon fram- tratt i flera lan der pi den eu ropeiska konti nenten och Skahdinavïen besök- te hon första gingen 1951. di hon gav en romansafton i Stock holm. Hon ar född i Bad Hers teld i Tyskland, men sedan minga ir bosatt i Tel Aviv. Ef ter humanistiska studier i Würz- burg studerade hon vid musik- konservatoriet i Frankfurt am Main och fortsatte sedan sin singutbildning för professor Bachner i-Berlin. Efter emigra- tionen frin Tyskland var hon forst verksam vid folkoperan Israel. Festman Till presschef i den komitté, som skall sti för festligheterna kring Stockholms 700-Arsjubile- - y um- har nu red. OLLE JARV- HEDEN utsetls. Stockholms- journalisterna kanner honom bast frin hans tid som press chef för sven ska. regionen av SAS. Men ocksi di han var stationerad i Sydamerika. först som stationschef hos SAS i Natal och Recife och sedan som försaljningschef i Rio de Janeiro, var han en sakkunnig infoimationskalla för den sven ska pressen, och skrev ocksi sjalv en rad researtiklar. Red. Jarvheden ar den verklige globe- trottern. Inte mindre an fem flygvarv jorden runt har han ba kom sig, och ar darför sjalvskri- ven medlem i den amerikanska 100.000-milaklubben, dar villko- ret för medlemskap ar att man har flugit en stracka motsva rande itminstone tre och en halv ging klotet Konsulentverksam Sveriges smiskollararinneför- bund har till konsulent för de icke ordinarie lararinnorna valt smiskollara- rinnan KARIN JOHANSSON, Stockholm, ef ter Marta Hell- ström i örebro. Karin Johans son tog studen ten 1945 och smiskollarar- examen i Stock holm 1949. För arbetet inom för- bundet ar hon inte fnammande. BI. a. har hon bitratt pi sekreta- riatet och haft hand om enquê- ter, som gallt de nyexaminerade liöstterminerna 1951 oelf 52. Hon har vidare varit konlakt- kvinna mellan smiskoilararinne- förbundet och Seminariernas elevförbund, och vid ett par till- fallen haft i uppdrag att vid se- minarierna informera do biivan- de lararinnorna om SSF:s verk- samhet. Vid ombudsmötet 1951 invaldes hon i förbundets spcci- ella kommitté, som tillvaratar de icke ordinarie lararinnornas intressen. Församlingsred. Församiingsboma i Katarina skall nu fi sitt första égentliga församlings- blad. som skall komma ut re» gelbundet fyra g&nger ArJIgen. Ett lltol pro» gramblad, dir de kyrkllga ny heterna i för- samlingen pre- senterats, har visserligen funnits sedan en del Ar, men det har dykt upp 'gan ska sporadiskt. Redaklör och an- svarig utgivare för tidningen blir Katarinas kyrkoherde HA- RALD DAHL. Han har nu varit församlingen pi Söder trogen oavbrutet i 28 ir, de sista sju iren som kyrkoherde. Nigon ny börjare som kyrkotidningsskri- bent ar han lingtifrin. BI. a. har han i nigra irgingar av en kyrklig tidning publicerat hand- ledningar för söndagsskolan. som kyrkoherden, som den sanne ung- domsvan han ar, all tid Sgnat ett mycket stort Intresse. Lundqwsls\a hartian Hr redaktör! Harmed ber jag att i alla delar och tillfullo fa instamma i vad Ni i lördagens tidning skrev ang. rid- man Folke Lundquist och den upp- skjutna raltegangen mot honom. Det ar för det allmanna ratts- medvetandet upprörande, vad som skett frin Lundquists sida för att söka försvira rattegangen. Man har svirt tro, att bemalde ridman skall vara sa illa daran, alt han ej skall kunna svara inför rattens skrank Nagon hansyn till denne pei-son bör och far ej vidare tas. Rattegang mot ridmannen miste omedelbart och utan uppskov in- ledas. Det ar ocksi upprörande alt Lundquist alltjamt uppbar en mi- nadslön av 2.000 kr. K. Gellner. M Hr redaktör! Vilket fint revyuppslag för vara spexförfattare delta fall kan blil En person, èt.alad för. grova hrtmi, - blir óver ett ir ej ï-annsakad för att han ar opasslig. Under tiden atnjuter han 2.000 kr i min. i lön och far vistas pi fri fot. Detta ar val Rattvisan i sin prydno! Hur gar det för de smi brottsling- ai"na? Undrande svensk HÖRT 1 RADIO Redan genom rollbesattningen hade regïssören Palle Brunius ratlfardigat Laurettas val i Mus sets graciösa komedi "Den vene- tianska natten eller Laurettas bröllop". Visa mig den kvi som inte skulle gjort som Lauretta (Anita Björk) oeh i valet mellan fyrverkeripjasens Razetta (Per Oscarson) och prinsen av Eisenach tagit den senare med sin roman- tiska spleen, sin förgyllda genero- sitet men framför allt med Ulf Palmes röst och frasering! Nar man hör Palme i en roll som denna kan man ju bli rosenrasan- de över hans latenta installning teatern. Finns inte nigon- stans nigon Lauretta som kan med milt vild leda eller leka honom tillbaka till scenen! Söndagarnas radioteater ar verk ligen nigot att satta varde pa. Den smyger sig heit opretentiöst in i repertoaren och ar ofta av det slaget att man faster den som en blomma i knapphilet pi kans första dag. Den 20-Arige Mussets komedi till pi köpet bestallningsverk var helt förtrollande. Latt och ung och besk. Birgit och Nils-Olof Fran- zéns översattnïng och Bengt An- derbergs bearbetning verkade si har pi liörhill ytterst vettiga, och skidespelarna Ake Claesson och Georg Funkquist var ocksi med hade proverbets lyster över sitt spel. Det var mycket roligt. Sedan kom professor John Tand berg i serien Vad min vetenskap lart mig om livet och det var inte mindre fangslande. Han utgick frin ett Sokralessamtal och kom darifran in pa de exakta naturve- tenskapernas begransning. som ingen forskare ens i atomildern kunnat överskrida, vilken metod an anvander sig av. Tre ting har vetenskapen framför allt lart mig. sade talaren: att det inom etenskapen lïksom i livet ar opraktiskt att kringla sig fram pi omvagar, att fuska; att man inom de malande vetenskaperna inte nir fram till full exaklhet och alt forskaren arbetar med yaga skuggor av en verklighet, som han inte sin helhet kan gripa. "Sangen" dröjer som film Frin en rundresa i Frankrike och Tyskland kom L o r e n s Marmstedt hem pi söndags- natten, som vanligt makta tyst.li- tcn om sina planer men i stallet full av intryck. Om Griegfilmen hade han inget nytt att beratta utan underströk en ging att den tidigare diskuterade engelsmannen John Mills nog ar för gammal för titelrollen. Men om nigon vecka flyger (jag till London för att se om Kyrkoherdeval GÖTEBORG 1 febr. (TT) Till kyrkoherde i Askinis nybildade pas toral valdes pa söndagen den i för sta förslagsrummet uppförde vice pastorn Rolf Ullstadius. Asklm, med 821 röster. Kyrkoadjunklen i Oskar Fredrik, Valier Andrén, erhöll 83 rijster och komminislern i Vaster- landa, Arvid Rydén, 24 röster. Komministerval Till komminister i Malung val des pi söndagen kyrkoadjunkt Ar- ne Nyberg. Norrbarke, med 339 rös ter av 490 avgivna. Medsökandena fick resp. 102 och 49 röster. Kom minister Nyberg ar född i Granges- berg 1918. Professurer i Uppsala UPPSALA 1 febr. (TT) Teo- logiska fakultelen vid Uppsala uni- versitet har behandlat iterbesat- tandet av den ena professuren i exegetik. Docent Harald Riesen- feld, Uppsala, placerades framst av fem fakultetsmedlemmar, medan lektor Erik Sjöberg, Stockholm, sattes först av tvi. Större akademiska konsistoriet har behandlat Aterbesattandet av den lediga professuren i Sanskrit med jartiförande indo-europeisk' sprakforskning vid universitetet. Konsistoriet uppförde pi sitt för slag till professuren i första rum- met docent Stig VVikander, Lund, som fick 21 röster. Angkrafiverfc pa Hisingen GÖTEBORG l febr. (TT) Det ar enligt GP möjligt att det av vattenfallsstyrelsen planerade sto ra ingkraftverket pi vastkusten kommer att Jigga pi Hisingen och inte vid Stenungsund. Vattenfallsstyrelsen har namll- gen enligt driftdirektör Folke Petri vant sig till Göteborgs dratselkam- mare med en del frigor om ett eventuellt ingkraftverk pi Hi singen. Baltisl(a humanislcr utanför regeringen Vi i Baltiska humanistiska förbundet. stir helt utanför minis ter Reis exilregering, förklarar mis- sionsdirektor Albert V. Weger för ST. Minga har ringt och undrat i vilken min vi ar inblnndade men vi agnar oss endast. it filantropisk. verksamhet och avstir lielt. frin det politiska. Vi h.ialper balter i flera lander pa olika satt, t. ex. med skolmateriel för de unga ni. m. Ett klarlaggande pi den punktcn kan behövas eftersom folk lydligen garna blandar ihop oss med de po- litiskt verksamma bnltflyktingnrna. varldsstaden inte har nigon annan kraft att erbjuda. Annars har jag traffat författaren Peter Ustinov i Paris och med honom diskulerat "Sangen" som film. Det kan han- da att planerna förverkligas inom en mycket snar framtid, men det troliga ar att förberedelsearbetel; tar si pass ling lid i ansprik att publikcn fir vanta i flera Ar. An si lange befinner sig dls- kussionerna bara pi det fórbere- dande planet, slutar Lorens Marm stedt.

Krantenbank Zeeland

Watersnood documentatie 1953 - kranten | 1953 | | pagina 3