no»*
Karen Blixen beriïttar
Belgisk 3-aring slets av stormen
ur moderns armar och dranktes
Karlekens
grona
hus
De vuxna
BARNEN
C'M'M'Pli
Tusentals hemlösa skrattar
i förtvivlans nervositel
Ike döpt och
konfirmerad
ST0CKH0LMS-UDN1NGEN
VATTUGATAN 12 STOCKHOLM
Telegr.-adr.Stoctld
Telefon 22 20 00 Riks 22 20 80
I för annonser 1501
Postgiro J fgr pren. J sthlm 3S96
nummer
J för postpren. 36S6
Chefred. o. ansvarlg utg. Carl Kreuger
Sthlm. Stockholms-TIdningens tr.
LYaWCjCAB
Jur. kand.
Gösta-Lennart Jeansson
Gun Holm
Kalmar Kalmar
Vigsel i Seglora kyrka, Sthlm, 21.2
Gunnar Johanson
Ingegerd Rydahl
Viggbyholm 1.2 1953
2Sv. visiter 15.2 1953
1ÜIIDA
En SON
Ejvor och Ake Lemming
f. Sandback
VasterAs BB 1.2 1953
En SON
Lisa och Erik Osslund
i. Wretlifld
Sabbatsbergs BB 1.2 1953
En DOTTER
Maja och Per Rydell
f. Jax
Södersjukhuset, privatavd.,
1.2 1953
En SON
Marianne och Lars östlihn
i. Leeb-Lundberg
Sabbatsberg, privatavd., 1.2 1953
Min alskade Make,
var'kara Pappa
Otto Win ell
30 augusti 1883
har i dag lamnat oss. oandligt
sörjd och saknad och i ljust
minne bevarad av oss, stor
slakt och mAnga vanner.
Stockholm den 31 jan. 1953.
RUTH
Brita, Stina
Gunnar och. Ewy
Lennart och Berit
Sv. ps. 460.
Jordfastningen ager rum i
Adolf Fredriks kyrka sönda-
gen den 8 febr. 1953 kl. 14-00.
Efterlysta flickan
kvar i Tyskland
ÖBEBRO 1 febr. Den pA lör-
dagen radioefterlysta tyska 13-
ariga flickan. som uppgavs vara
försvunnen pA vag till örebro, ar
fortfarandc kvar i Tyskland. Hon
hade aldrig lamnat sitt föraldra-
hem.
Fosterfamiljen utanför Nora- ha
de sant henne en biljett och med-
delat att 5 februari var lamplïg
avresedag. NAgon dag senare fick
norafanuljen ett tysklandsbrev som
meddelade den 30 januari som av
resedag, varför familjcn i Nora
trodde att hon andA skulle komma
pA lördagen.
700 dansade pa tag
ram till Gavle
KUNGÖRELSER
H'A'LSOVARDS-
INSPEKTÖRSTJANST
En ordinarie tjanst som halso-
vArdsinspektör vid halsovArds-
i Norrköping kui.gürcs
ansökan ledig med'till-
trade "enligt överenskommelse.
Med tjansten, som ar inplaeerad
i 14:e lönegraden av stadens löne-
plan, följer en begynnelselön av
S.916.kronor och efter 9 Ars
tjanstgörïng en slutlön av 10.032.—
kronor. I namnda belopp ingAr
rörligt tillagg med för narvarande
53
Sökande bör ha genomgAtt god-
kand kurs för halsov&rdsinspektö-
rer vid Statens institut för folk-
halsan eller ha annan likvardig ut-
bildning.
Blivande innehavax-e av tjansten
ar skyldig att stalla sig till efter-
rattelse gallande och blivande
tjanste-, avlönings- och pensions-
reglementen.
Till halsovArdsnamnden stalld
ansökan, Atföljd av Aldersbetyg och
övriga handlingar sökande önskar
Aberopa, samt efter sarskild anmo-
dan lakarintyg, skaïl ingivas till
namnden senast den 23 februari
1953.
Darest sökande för ratt till löne-
klassuppflyttning önskar tillgodo-
rakna sig ti^igare tjanstetid eller
tjanstgöring skall detta angivas 3
ansökningen.
Norrköping den 30 januari 1953.
H&I.SOVARDSNA3 INDEN.
DOUSEAEE
Abtiebolaget Stockholms Bryierier
UTDELNING
Fr. o. m. tisdagen den 3 februorï infrias utdelningskuporig nr 64
(den sista i kupongorket) med kr. 12:per aktie hos
AB Svenska Handelsbanken
Skandinaviska Bonken AB
Stockholms Enskilda Bank AB
AB Göteborgs Bank
NYA KUPONGARK
erhallas fr. o. m. ovannamnda dag hos
AKTIEBOLAGET SVENSKA HANDELSBANKEN,
Vardepappersexpeditionen, Stockholm,
mot avlamnande av gamla talonger jamte anmalningssedel, var-
till blankett tillhandohalles ov banken. Talonger och anmalnjngs-
sedlar kunna aven inlamnas till nagot c
kontor, som alia ombesörja utbyten.
Handelsbankens övriga
Stockholm den 2 februari 1953
Styrelsen
h
Tuggummit hotade att ta slut pA
Centralen pa söndagen. Sa skulle
det ju ocksli racka anda till Gavle
för 700 ynglingar och flickor, som
svangde flaggor och sag muntra ut
medan de antrade Nalens showtAg
med dansvagn och allt.
Det var ett belt tAgsatt, som i
dansens tecken for upp till Folk-
parken i Gavle.
Under resan gjorde Charlie Nor
man och Musses Trio aktningsvër-
da försök att överrösta ralsdun-
kel. Att dansrytmen blev nögot
hackig var sAledes inte deras fel.
Lokföraren skall inte heller belas-
för att flera av dansparen
tryektes mot vaggen vid inbroms-
ningarna.
I mitten pA tAget fanns en bar-
vagn och lëngst fram visade SJ
kortfilmer.
P. Ahlström. Folkskollarare Per
Ahlström avled pA söndagen i Upp
sala, 75 Sr gammal.
Han var född i Söaerbarke och
blcv'folkskollarare i Uppsala 1901.
Han har varit folkskollarare i 37
Sr i MorgSrdshammar i Dalarna,
varefter han flyttade till Uppsala.
Narmast sörjande ar maka, född
öberg, oci> sonen Harrv. kopman.
VasterAs, Arne, folkskollarare
Hedemora, samt dottern Erna. gift
med ingenjör T. Lindgren, Stock
holm.
Lissi Almer-Zadkiewicz. Rektorn
vid vanföreanstalten i Halsing-
borg. fru Lissi Almer Zadkiewicz,
avled p& söndagen i Halsingborg
i en alder av 57 Sr.
Rektor Almer var född i Varberg
1895 och dotter till skaparen av
leustsanatoriet dar, riksdagsman-
nen och stadslakaren Johan S.
Almer. Efter studentexamen 1914
och folkskollarareexamen 1915
verkade Lissi Almer som folkskol-
lararinna i 14 Sr. Darefter var
hon i fyra Sr verksam som till-
synslarare i Varberg och samtidigl
husmor vid kustsanatoriet. 1932
utsSgs hon till den kravande be-
fattningen som lörestAndarinha
vid vanföreanstalten i Halsing
borg. Inom vanföreterapin intog
Lissi Almer ett aktat rum och
hade företagit studieresor till de
ilesta av Europas lander. Hon kom
f. bara för nSgon mSnad sedan
hem frSn en langre studieresa och
internationell konférens i Indien.
Aven i det kommunala livet 1 Hal
singborg gjorde rektor Almer en
uppmarksammad ïnsats. bl. a. som
ledamot i stadsfullmaktige och
ordförande i vrkesskolestyrelsen,
Gunbild Blomgrcn. Efter en
langre tids sjukdom avled natten
till lördagen fru Gunhild Blom-
gren, maka till ordföranden 1 Sven
ska iarnvagsmannaförbundet. Her
man^ Blomgren, Stockholm.
Hon var född 1 Amêl. Narmast
sörjande ar make, tvS döttrar och
föraldrar, bosatta i AmSl.
Wilhelraina Kristina Berg. Fru
Wilhelmina (Wilma) Kristina Berg,
Stockholm, avled, som redan i lcort-
het omtalats, pS fredagen.
Hon var född
1888 i Jamjö soc.
ken, Blekinge,
och kom efter
flera Ars vistelse
i USA 1909 till
Stockholm. Dar
drev hon under
mera an 20 Sr
egen kaférörelse
(Café Harden) till
1952. Naiimast
feörjande ai,- maken Qustaf, d^rek-
Bergs büffé dl konditöiri i
Stockholm, sönerna Ake, byrS-
sekreterare i Kommerskollegium,
och Göran, fil. stud., bada i Stock
holm.
A. II. Bahrne. F. lokomotivföra-
ren vid SJ August Herman Bahrne,
östersund, avled 28 januari, 84 Sr
gammal.
Han var född l
Stenkumla .soc-
ken pS Gotland,
och i sin krafts
dagar mycket
verksam pS oiika
samhallsomrSden.
Han har tillhört
stadsfullmaktige
1 östersund. dar
han aven varit
ledamot av kyr-
kofullmaktige, hëlsovSrdsnamnden
och brandstyrelsen. Narmast sör-
jes han av barn och barnbarn; so-
"Herman ar prakt, lakare l
Stockholm.
E. Grundberg. Inspektör Erik
Grundberg avled 1 fredags i sitt
hem i Enebyberg, 81 Sr gammal.
Han var född i Edsbro i Rosla-
gen och kom redan 1907 i tjanst
hos Danderyds kommun. Han har
varit inspektör i Enebyb'ergs villa-
stad och agnade sig sedermera at
en omfattar.de byggnadsverksam-
hel. Han har uppfört en rad vil-
lafasligheter samt otika offentliga
byggnader bade Taby. Danderyd
och Roslags Nasby. Narmast sör-
jes han av maka, född Blomqvist,
barn, barnbarn 6a.mt barnbarns-
barn.
K. Lönnqvist. Intendenten Karl
Lönnqvist, Stockholm, avled i sitt
hem pS fredagskvallen, drabbad av
hjartförlamning.
Han föddes i
Stockholm 1883
avlade student
examen vid Söd-
ra latin 1904 och
erhöll nSgot Sr
efterSt anstall-
ning pS llvför-
siikringsbolaget
Thule. 1933 blev
han personalin-
tendent i Thule-
bolagen, i vilken'tjanst han kvar-
stod till sin bortgSng. Han Stnjöt
sedan 1941 pension, men var till
det sista kvar i tjanst. Inom Odd
Fellow-orden var han under mSnga
ar en av grundsgestalterna, bSde
inom den loge han tillhörde och
Inom Storlogen. Sedan 1945 inne-
hade han den kravande sysslan
som storskattmastare. Narmast
sörjaqde ar maka.
N. F. Hellstrand. Löjtnant
Nils Ferdinand Hellstrand, Karl
stad, avled p& lördagen 73 Sr
gammal.
Han var född i USA men kom
i unga Sr till Svt-rige och tog
1899 anstallning vid I 22 pi Tross-
nas. Han överglck sedan till I 2.
1909 blev han sergeant. 1922 fan-
junkare och 1931 löjtnant. Aren
194044 tjSnstgjorde han som
kompaniudjutant. Han var svards-
man och innehade Varmlands re-
gement.es förtjSnstplakett. NSr-
mast sörjande ar maka, barn och
barnbarn.
Föraren dödad
vid bussolycka
VASTERAS l febr. <ST> 46-
Srige avsynaren Erik Helge
Ander sson, VasterSs, döda-
des dii en fullsatt buss kollidera-
de med en jeep p& vagen mellan
Dïngtuna och VasterSs.
I bussen, som fördes av Anders-
son, Akte VasterSs laroverks orkes-
ter. I det slirïga vaglaget tornade
bussen mot en mötande jeep var-
vid Andersson klamdes mot ratten
sé hért, att han förlorade medve-
landet. Bussen fortsatte ett 40-tal
meter ut pS ett garde.
Jeepföraren fick en lindrig;
knaskada och busspassat
undkom oskadade. Andersson för
des till Vaster&s lasarett, men var
vid framkomsten redan död.
Den omkomne efterlamnar maka
och tvA mindeririga barn.
Skadad av iaget
SÖDERT AL-JE 1 febr. (ST)
52-Srige fabrikören Ernst Martin
Lindstedt, Storvreten, Nykvarn,
pakördes pil söndagen av ett tSg
vid Södertalje central och skada-
des svSrt.
Han bade kommit ut pA platt-
formen och erinrade sig d& att han
glömt att köpa biljett. Han skulle
rusa over -sparet till biljettluckan
men i samma ögonblick kom tAget
och körde pA hon om bakifrAn sA
att han kastades tillbaka upp pA
plattformen.
Lindstedt fick tvA brott pA vans
tor ben och underkaken sprackt.
Han opererades pA Södertalje lasa
rett. Skadorna ar enligt jourha-
vande lakaren svAra men ej livs-
farliga.
Drunknade l hamnen
KARLSHAMN 1 febr. (TT)
I Karlshamns hamn drunknade pA
lördagskvallen 31-Arige byggnads-
arbetare Erik Karlsson frAn Mar-
sèrum. Han föll ned mellan kajen
och ett tyskt fartyg, som han san-
no.'ikt haft för avsikt att besöka.
Fartygets kapten horde ett plask
och skyndade ut samt iakttog en
vegamössa flytande pA vattnet.
Draggningar kröntes först pA sön-
dagsmiddagen med resultat.
Kort frihet
ÖREBRO 1 febr: (TT) PA
lords tjsmorgonen lymde frAn <^re-
brofangelset nor^inannen Peder
Martin Landro. Han infAngades pA
söndagseftermiddagen av en polis
Glanshammar, som var ute pA
jakt efter en cykeltjuv. Rymlingen
kom Akande just pA den damcykel,
som han sökte. Han har tidigare
rymt frAn fangelser i Norge och
har dar trots att han bara ar 24
Ar varit straffad Atskilliga g&nger.
Dödad vid tagkollision
Under snöstormen i Norrland
kolliderade pA söndagen persontA-
get frAn Stockholm med en bil pA
jarnvagsövergAngen vid Bredsand
i Stockvik ca en halvmil söder om
Sundsvall, varvid 20-Arige föraren
Harry Johan Edlund, Sundsvall,
skadades sa svart att han pS man
dagen avled.
TAget frAn Stockholm med be-
raknad ankomsttxd till Sundsvall
kl 13.51 kom inte förran kl 19.31.
Sista strackan mAste det bogseras
av hj al plok.
Ett senare tAg, som skulle vara
i Sundsvall kl 17.26, anlande inte
förran efter kl 21. Det försenades
ytterligare av kollisionen vid Bred
sand. Bilen hade kört fast i snö-
drivorna pA övergAngen. Dess sex
passagerare hade strax före kroc-
ken stigit ur.
Chauffören satt kvar vid ratten,
medan passagerarna försökte dra
loss bilen. I samma ögonblick kom
tAget. Biien slapades med omkrinj
200 m och blev en enda skrothög
Edlund fördes till lasarettet i
Sundsvall. dar man konstaterade
att han Adragit sig benbrott, rev-
bensbrott oeh slagit ut tanderna.
Han var 21 Ar och ogift.
ANDERS ÖSTERLING:
Isalc Dinesen: Babettes Gcesle-
bud. Forlaget Fremad.
Karen Blixens produktion flyter
numera sA sparsamt, att man med
sarskild förvantan griper varje till-
falle att förnya bekantskapen med
denna magiskt lysande berattar-
konst. I dansk folkbïblloteksupp la-
ga förelïgger nu en ny novel!; som
ton och stamning kunde ha pas-
sat utmarkt i volymen Vintereven-
för nAgra Ar sedan men som
alltsA har skrivits senare och falï-
faerömd genom Bodil Ipsens
upplasningar i radio. Det ar utan
all frAga ett högst förnamligt styeke
berattarkonst, som förtjanar signa-
leras aven för svensk publik.
Som vanligt hos denna författa-
rinna ar motivet ganska paradoxalt,
insvept i den speciella dager som
uppstAr nar det osannolika skall
göras trovardigt. TvA gamla-
tanska prostmamseller, boende
en liten stad under fjallet vid ei
norsk fjord, blir uppsökta av en
kvinnlig flykting frAn Frankrike
id namn Babette. Hon har - pi
nAgot vis varit inblandad i kom-
munardupproret och mAst radda
sig med en bAt; nu blir hon tjan-
stepiga hos de bAda ensamma frök-
na och visar sig dar forbluffan-
de skicklig i matlagning, sA lAngt
som omstandigheterna tillAter iet.
De gamla damerna har i ungdomen
varit mycket vackra och gömmpr
var sin hjartehistoria den ena
har en gAng uppvaktats av en ung
svensk officer vid namn Loewen-
hielm, som hon doek mAst awisa,
den andra har hyllats av en ryjetij^r
fransk sAngare pA turné i Skan.li-
navien, men likaled.es motstAtt han;
erbjudande att göra henne till en
varldsstjarna.
Den val förberedda poangen be-
stAr i att Babette vinner 10.Ü00
fres pA lotteri och anhAUer att fA
ordna den högtidsmiddag, va^med
döttrarna amnar fira sin bortgAng-
ne (fars 100-Arsdag. Det beviljas,
Hon reser in till huvudstaden .och
rör bestailningar fran Paris. Mid
dagen ar ett lukullisk-t mirakel, som
slAr med hapnad aven en sédan
kqnnare som den inbjudne Loewen-
hielm, numera genera!; alla gaste)
befinner sig i ett slags eufori, en
stilla lycksalighet, meaan snön'fal-
ler darute i det ödsliga samhaijet
vid fjorden. Man fAr ocksA sakkun-
nigt.besked om ratter och Ax-gAng-
ar.. Babettes< triumf ar fullstandig:
hon har med - sin konst annu er
gAng gjort detta bordssallskap
lyckli'gt.
Men det visar sig ocksA, att hela
Babettes lotterivinst har gAtt At
för denna raffinerade fest. Detta
fïnner hon helt i sin ordning: hon
har varit kökschef pA Café Anglais
i Paris och vet ju darför att en
middag pA det stallet kostade sA-
dana belopp. Ilon ar stolt över att
annu en gAng i livet ha fAtt bjuda
sitt allra yppersta ty hon ar
konstnar och kan som sAdan för-
klara för sïna djupt rörda smA
prostmamseller: "En stor Kunst-
ner. Mesdames, er aldrig fattig. VI
har faaet noget, Mesdames, hvor-
om I anöre Mennesker inlet ved."
Att Aterberiitla pA detQu satt gör
naturligtvis icke rattvisa At novel-
lens tjusning. Det fangslande lig
ger i spelot av motsattningar:
resignerade prostmamsellerhfts Uvs-
stil gentemot Babettes festliga de
monstration för andra ideal, gasta-
budét som för dem ar ett oförglöm-
ligt bevis pA sj^lvuppoffring men
för Babette sjalv tvartom ett ut-
brott av suveran sjalvhAvdelse. Den
romantiska ironin blandar sig med
exalterqcT innerlighet, och allt' det
ta har.pA mastarvis kom'ponerals
in i en trAng ram. Dartill .kprii,mer
kannedomen om en svunnen tids
tankegAng, skick och brük, 180Ó-
talsperspektivet. Selma Lagerlöf
skulle icke ha kunnat göra det
battre. "Det var virkelig en- meget
god Middag, Babette", sager man
i boken, och efter liisningen kan
man blott saga till Isalc Dinesen:
"Det var virkelig en meget god No
velle, Fru Baronesse."
- -i -'t- - STÖCKHdLMS-tiiji^INGEN Tisdagen den 3 Febr. 1953
BRl'SSÉL 2 febr. (TT-Reuter, AP) Genom sönderrasade fördaniiiingar strömmade pa
söndagsmorgonen vatten frAn Nordsjön In över den belgiska kusten, drankte manniskor l de-
ras sangar och översvanmiade stora omraden.
Nordvastra Belgien drabbades
svArast, nar dammarna vid Knocke
le Zoute och det narbelagna Lek
kerbek samt langs Scheldemynning!
en gav vika för det vAldsamma
trycket. Sex valdiga brascher
ett par av dem 130 meter breda
bröts i fördamningarna kring Ter-
monde, en hamnstad i Scheldemyn-
ningen.
Befolkningen i de harjade bel-
jiska dïstrikten ostra och vastra
Flandern och kring Antwerpen
uppgAr till omkring 3 milj. man
niskor.
UndantagstillstAnd proklamera-
des i nórdöst, medan tr upper och
bi-andmanskap skyndade till med
tusentals sackar sand och cement
för att stoppa till luckorna. över
hela landet giek larm till brandka-
rer och polïser, lastbilar med poli^ tas preliminart till nAgra tiotal
ser körde i högsta fart till de drab-
bade omrAdena och rörliga hjalp-
förband organiserades av belgiska
RÖÜa korset i samarbete med den
kommunala förvaltningen.
Förvirringen ar sA stor, att man
inte kan göra sig en uppfattning
om, hur mSnga manniskor som om-
kommit, men man vet att minst 5
personer drunknat i Ostende.
Ett treArïgt barn slets av vin
den ur moderns armar och
drunknade. En gammal kvinna
hade klattrat upp pA ett skap ^pr
att radda sig undan vattnet, som
stod lialvannan meter djupt i
hennes bostad. Hon förlorade
balansen, föll och dranktes.
De materiella skadorna uppskat-
miljoner franc.
Bland de hundratals hus, som
satts under vatten miirks konung
Baudouins villa t narheten av
Knocke le Zoute.
Alla telefonförbindelser mellan
Bryssel och kuststaderna i Belgien
och Holland har avbrutits.
Vag- och jarnvagstrafiken har
rakat i oordning i hela Belgien,
vid kusten pA grund av stormen
och i bergstrakterna i nordvast
pA grand av snöstorm. PA vissa
platser lAg snön tvA meter djup
och bilnrna mAste gravas fram
pa vagarna.
Cigarrettköpen ökar
Bill och Boy leder
Cigarrettkonsumtionen steg kraf-
tigt förra aret och detta ar fram-
sta anlodnïngen till att omsatt-
ningen av tobaksvaror ökade med
över 109 miljoncr kr. i jamförel-
se med 1951 ars omsattning.
Monopolets totalomsattning upp-
gick till 778.3 milj. kr. (669,1 aret
före) och den haremot svax-ande to-
baksslcatten utgjorde 583,1 (505,7)
milj. kr.
Antalet av tobaksmonopolet salda
cigarrer utgjorde 20.5 (20.1) milj. st.
Matanzas var fortfarande det stör-
sta cigarx-cigarrettmarket. 40,4 milj.
st* och det nast största Havana nr
2, 34.5. Allt sorn allt saldes 113,5
(103,9) milj. cigarrcigari-elter.
Av cigarretter sélde monopolet
5.119,8 (4.414,9) miljoner.st. till ett
sammanlagt varde av 586,6 (491,8)
miijoner kr. Av dessa var 4.550,6
(3.972,1) miijoner av egen tillverk-
ning och 569,2 (442.8) jmportcigar-
retter. Ledande marken var Bill,
Boy oeh Robin Hood, av vilka till—
sammans sèldes 3.914,2 milj. st.
h
Erland Josephson har som förfat-
tare Atskilliga markliga gavor. Han
ar en raffinerad skribent och för-
fogar över bAde lyrik och satir, han
ar kvick, och han har hjax-ta.
I De vuxna barnen (Tiden, 9.50)
berattar han om en neurotiker, soxh
slAr sönder ett gryende karleksför-
héllande mellan sin syster och sin
bëste van. Han ar svartsjuk pa
bada, hans syskonkarlek har ir
bida drag, hans elakhet blir besatt-
het. Det styvaste i skildringen ar
nog antydningarna om den snabba
beredskap, med vilken missdadaren
vidtar inre motStgarder, da han
kanner att insikten om vad han
gjort hotar -undergrava hans hat
med samvetskval.
Trots sin intensitet skulle denna
dystra historia inte ensam kunna
bara upp en bok. Men den ar in-
satt i ett sammanhang med flera
skiftningar: först den i latta antyd-
ningar givna karlekshistorien, som
kulminerar i ett parti pA vers: ett
gryende jubel över en ISngvarig en-
samhets upphavande. v
Darnëst portrattet av baste van
nen, musikern Tobias, som ar jude.
Har kan man se och förnimma att
det inte ar sA lëtt att vara
judisk bord fast Hitler för lënge
sen ar död och borta. Kravet pA
lojalilet frAp "de egna", sneda,
undrande blickar frAn "de andra",
den unges oppositionella grubbel
över vad lojaliteten, staiptillhörig-
heten och arvet egentligen kan in-
«'vg
En av de djarvare debuterna i
40-talets genombrottsAr gjorde
Sven Bergström med sin grekïskt
xnspirerade roman Fjarran ar bas,
vets rand. Senare toshanjsin
ur den .skolan och Katte
"itiodérnt hemma-svlnsl;
ning. dar djarvheteil blommade i
enskildheter men kxiSj>,past i be-
rattargreppet. BergströxVx blev be-
skylld för misstaget att förbise
karlekens psykologiska innehAll o.
ensidigt syssla med dess fysiolo-
giska utformning.
Nu kommer Sven Bergström
Ater med en roman som talar om
att författaren ar pA vag mot me-
delAldern. De intressanta notiser-
na och kommentarerna handlar
om glidningen bort frAn ungdoms-
vitaliteten. Den trettioArige huvud-
personen i Det gröna huset (Bon
niers, 14.50) presenteras som "èn
föi^jugen sanningssagare, en tro-
endé hadare, en malctlysten demo
krat, en egoistisk alskare, strim-
mig, liksom de fiesta, anda ner i
sjalens rotteren man som med
of tast rent uppsAt utfört mAnga ge-
mena handlingar". Bergströms
medvetenhet ar betydande, hans
misstro mot det ungdomsfriska
likasA. Men aven medvetenhetens
baksidor blir aktuella för den som
ar pA vag mot medelAldern: "Varje
handling var dubbelkontrollerad
och man miste inte ens balansen
nar man rAkade bli berusad utan
var utrustad med ett slags "full
mans grepp. Sina kanslor portio-
neraae man ut eller lAtsades dem,
och för varje <lr blev den inre gri-
masen pAtagligare, det vaxande
sjalvföraktet, radslan inför att
lagren höll pA att tömmas."
TrettioAringen Tore i Sven Berg
ströms nya roman söker sig pA det
numera vanliga sattet variation
och nya impulser utanför akten-
skapet. Men det som ser ut som en
förflugen sommarkvallsidé blir in-
ledningen till en stormande uppler
velse i ett karlekens gröna hus nA-
SOM SKILDRARE av parisisk
vardag, vilkei ocksd ar smaborger-
lig vardag, har Sven Aurén 1&tt en
stor Idsekrets for sina boeker. I &r
har han skiftat. &mne, och höstens
bok heter med ratta "Annorlunda"
(Wahlström Widstrand, 11.75):
Den handlar om fransk landsbygd,
provinsein. Aurén avstAr. fr dn alla
de vida ekonomiska, och sociald
perspektiv, som dmnet lcunde fresia
till. 1 stdllet h&ller. han sig som
alltid nara det verkliga och sjcllv-
upplevdavare sig det ar bonden
Laval och hansfamilj eller niode-
kungen Fath och dennes förgyllda
vanner. Mellan den torftiga men
folida vardagen p& Lavals bond-
-Èa-rd- och ba'.naltten p& Faths lust-
*loti ligger én fatl .viirld.^ Och. 'öndd
Kagnas de av samma ljuviiga lund-
skap, lie de France,och har pó
manga punkter ensartade förutsütt-
ningar s&som det enorma skatte-
fuslc som (fr forutsattningen för
fjuggorm togs
Vid Osterskar
En huggoim. som nAgot ovigt
kralade i snön i narheten av en
sportstuga vid österslcar hittade de
bAda verkstadsagarna Egon Sohl-
berg och Valter Lundquist nar d(
var pA hemvag frAn söndagens
fiske pè Tralhavet.
Att ormen var ovan vid under-
laget syntes tydligt. Den var gan
ska loj och viftade högs.t ovilligl
med gadden, nMr de bada mënnen
narmade sig.
Dep kunde darför latt infAngas
och stoppas i en flaska. Sedan qen
kommit in stugvarmen kvicknade
den till betydligt.
Larkan hors i Laholm
och Sav'sjö
PA söndagen hordes lërkan för
första gAngen i Ar i södra Halland.
Vadret var under dagen 5—6 gra
der varmt med-stx-Alande sol. (La
holm, ST). i
Lansskogvaktuije Ivar Wigel^us
Savsjö hördq urTder én' skogspro-
.rnenad tre lai'kor, som drillade vac-
kert i det sköna vArvadret. (Sëv-
sjö, ST).
gra mil norrub frAn Stockholm.
Sinnesruset kan. Bergström skildi'a,
men., han har denna. gAng avstAtt
frAn de fyslologiska detaljerna. Ty-
varr blir hans val av de. stallföre-
trëdënde sjnnbolerna inte plltid
lyckat i stallet för personliga
och orlginella bllder i'Ar författaren
tag 1 klichéer som unviints nAgra
tusen gAnger. Bergströms sprAk-
kansla har inte blivit uppövad utan
rentav avtrubbad. Darigenóm ham-
nar en till ansats pcli uppbyggnad
aktningsvard karleksroman genom
författarens egen försorg pA en
lagre rangplats ën vad den intres-
serade lasax-en frAn början v'ill
medge. Det gröna huset ar en un-
derhAlIande och klok bok men dess
innehAll sjunker alltför snabbt un
dan för att den skulle kunna kal
las betydande.
G. Hn.
nebëra, allt detta ges med flness
likasa, och framförallt, den lik
som inflammerade kansligheten hos
bAde judar och icke-judar inför
sjalva ordet jude, som i bëgge par-
ters mun helt ovantat kan förv.and-
las till ett vapen, ett instrument
för bojkott eller sjalvplAgerl. Man
fAr veta nagot av boken och man
ër tacksam för lardomen.
Men dessutom skildras vad "fol-
ket sa". Slaktsammanhanget -kring
historiën ar satiriskt-lekfullt skiid
rat som "Sagan om de tvA docen-
terna", herrar Ferner och Glück.
TvA nidportratt, kan man saga
eller en studie i den speciella,
abstrakta omansklighet som lbland
kan frodas i djupa lardomsdammet.
Vad författaren har roar sig med
ar en litterër och sprAklig lek
ett parti berattas pA milt spexlg
vers men det finns vrede
botten. Munterheten ar mycket
vëlkommen och formen ar njut-
ningsrik.
Det ar sakert latt alt förstA att
de har ovan beskrivna bestAndsde-
lama stAr ganska egendomllgt mot
varandra, men det sammansatta
intryeket av boken har «n tydllg
mersmak.
r\EN FRUKTANSVARDA STOR-
MEN börjar bedarra, men vin-
darna lagger sig över ett Holland
nöd. Man skulle knappast Iro
det, nar mna ser Mintje. en sta
dig bondkvinna, som med okuvlig
humor ocli munvighet sitter och
berattar om sina vedermödor i en
utstallningshall i Rotterdam, som
Röda korset hastigt och lustigt
;jort om till kantin och sovplats
ör minst 1.400 evakuerade frAn
en enda plats söder om staden.
Halv tre i morse började kata-
strofen drabba landet. och halv
sex var Mintje tvungen att lamna
hemmet med man och bror och en
lAng rad barn inför de liotande
attenmassorna, och nu har hon
bara att avvakta.
Tusenden olyckskamrater har
hon just i denna stund. MAnga,
som annu inte kan nés med bris-
ten pA motorisei-ade roddbAtar, vil
ka kan hanteras i stormen. MAnga
trënger sig samman pA fördam
ningarna undan vattnet, 1520 per
soner ar förmodligen drunknade,
a av f loden och omöjliga för
ögonvittnen att hjalpa. Boskapen
tryeker sig hjartskramt ihop pA
torra platsei-, och mAnga har om-
kommit.
QLYCKAN kan annu inte över-
blickas, fqstan floden nfttt sin
höjdpunkt anda till sex metdfr pA
somliga stallen. De materiella ska
dorna uppskattas hittills till nAg
ra tiotal milj. gulden (1 gulden ai
1,34 kr.).
PA hundi'atalet stallen har ha-
vet brutit sig igenom dyner och
fördamningpr vid springfloden,
Inom stats- och rëttsvetenskap-
liga fakulteterna vid Stockholms
högskola avlades pft lördagen jur-
kand.-examen av Ingmar Arwids-
son, Stockholm, Bertil Boberg,
Stockholm, Hans Carlaby, Hast-
veda, Mikael af Geijerstam, Stock-
hplm, Nils-Gunnar Nilsson, Stock
holm, Ake Nyqvist, Stockholm,
samt statsvetenskaplig jur.-ex. av
Erik Berglund, Stockholm.
RÖMKO«tTrPOSTGlROT^r>»<^
biigges existens. Nog sagt för att
Auréns Idsare skall veta att arets
bok ar en ny vinning för v&r popu-
lara litteratur om fransk kultur
och franskt liynne. Sedan ar det en
annan sak att man kan vilja reser-
vera sig p& atskilliga punkter, sd-
som i fragan om bakgrunden till
den franske bondens kommunisliska
sympatier. Men det gör mindre.
S. V. P.
VECKANS PRISKORSORD nr 5
24 Puccïniope-
ra. (5)
26 Abo. (5)
27 Ganska lik-
giltiga. (5)
Brevet med
lösningen mar-
kes "Veckans
Priskorsord
5" och skall
ra försett med
fullstandigt
porto samt bör
vara Stock-
holms-Tidning-
ens redaktion
tillhahda senast
den 12 febr.
VAgralt
bland tomtar
4
Framför vis
1 Svart och
och troll.
sa fönster.
hArdfjallad.
(5)
(6)
(9)
28
Norsk kop-
5
Ar en yster
6 OcksA svart
parstad.' <5)
springare.
sA det för-
29
Hamnar den
(5)
slAr. (3)
i som gAr i
6
Fordxar till-
8 Var segern
stöpet- (7)
syn. (7)
vid Nar va.
30
Uppmaning
Avkunnas
(7)
att klamma
utan appell i
9 Förckomma
till. (3)
tornet pA
i rikliga
31 NAgra slank
Solvalla, (7)
massor. (5)
(lürav p'lër
11
Svart slöja.
10 Det medför
förekomraa i
(3)
alltid en li-
popular
13
Kand Zola-
nare titel att
dryck. (9)
figur. (4)
bli det (5)
13
Sjöf art sled.
13 Albion. (7)
14 Indisk stad
Lodrëtt
16
(4)
Crocus. (7)
med drüm-
1
Inte sA fint
17
Allt annat
palxits. (4)
att göra,
an ange-
16 Brukar det
men torde
namt att rA-
ofta göra i
förekomma i
ka i. (7)
skAnska
<lo bëstafa
19
Kan man sin
öron. (6)
miljer. (5)
ratta plats.
18 Köptes förr i
3
Trëffar man
(7)
strut. (6)
ofta pA 1
20
Allt bör do-
21 Flyter ovan-
sydliga fnr-
mas efter
pA. (4)
vatten. (5)
sin ansAg
Thorikl. (3)
23 Mitt i "prick.
3
Gör ort och
(7),
annan docka.
23
Smekóxd,
25 Eör,ekom
(7),
(C),
VAGRATT
Andel 4. Prin-
sar 8. Samovar.
9. Fanad
Dryck 11.
rnagog 13. Olik
15. Omsaga 17
Odelad 19. Pav
G-MAN CROSSWORD 21. Fjëllav 23
Fasör 26. Mc-
ian 27.
26- Jant
ter.
LODRATT: 1
Ansad 2. Dum
my 3. Lövskog
4. Parodl 5.
fam 6. Senegal
7. Redig
Ekor 14. Lapa
16. Smart
Difteri 20.Avan-
ti 22. Lunka 24
SAsat 25. Runor
26. Maj.
Prlslagare:
l ;sta pris 2;
kr: fru A i n a
L i 11 j e b j r n
AlvAsen, Gel-
jersfors.
2:a pris
kr: frk. E, 1 s
Niïsson, Box
414, Malung.
3:e pris 10
kr: hr K a
O 11 o-S e f f-
n e r, IlQrtig
Carls allé
Karlskoga.
Den svenskfödda fru MARGIT HIETINCK i Rotterdam, dotter
till medarbetaren i Stockholms-Tidningen, fru Nadja Berglund,
talade i söndagens radioeko direkt fran Holland genom Holliind-
ska Radiounionen i Holversum om de stora översvamningarna-
WASHINGTON 1 febr. (TT-
Reuter) President Eisenho
wer undfick p& söndagen do-
pet.
Han och hans maka anslöt
sig till det presbyterlanska
kyrkosamfundet, och efter-
som presidenten inte var döpt
förut maste han underkasta
sig dopceremonin för att upp-
tagas som samfundsmedlem.
De begick diirefter nattvar-
den och konfirmerades enligt
presbyteriansk ordning.
DullesStassen
blev imponerade
av de Gasperi
ROM 1 febr. (TT-Reuter)
"Konseljpresident De Gasperis
fasta ledning och den politik
hans regering för med sikte pi
fred och goda sociala förliAUan-
den inom ramen för vasteuro-
peisba gemenskapen har gjort
ett djupt intryck pA oss", yttra-
de utrikesmiiiistcr Dulles, innan
han tillsammans med chefen för
ömsesidiga sakerhetsorganet,
Stassen, i dag fortsatte till Faris.
I initierade kretsar sager man,
att De Gasperi under överlaggnin-
garna lagt vikt vid sex punkter:
Italiens vastvanliga politik aven-
tyras, om det inte fAr amerikanskt
stöd i tvisten med Jugoslavien an-
gAende Trieste, italienska regen
gen stöder planen pA ett enat
Europa som det effektivaste
svaret mot Sovjet, de upprust-
ningsmAl man uppsatt för Aret
kan endast nAs med amerikansk
hjalp, ett lijalpprogram pA lAng
sikt för Europa bör utarbetas i
syfte att möjliggöra en valplane-
rad produktion, amei'ikanska
marknader bör öppnas för ita-
liensk export, specieïlt betraffan-
de konsthantverksprodukter, som
inte konkurrerar med amerikan-
ska varor, och USA bör hjalpa
Italien att pA andra sidan atlan-
ten ge utkomstmöjügheter för de
5 milj. itnlïonare, som inte har ut-
sikter att fA arbete i hemlandet.
BERLIN - febr. (TT-Reu-
ter) Förbundskansler Adenauer
tillklinnagar F dag i Berlin sin
avsikt att meddelu utrikesminis-
ter Dulles, att Vasttyskland lioi>-
pades ratificera fördraget om
den europeïska försvarsgemen-
skapen i början av mars.
PA en presskonferens berattade
Adenauer, att haxx pa torsdag i
Bonn mod Dulles skall diskutera
ratificeringen av försvarsgemen-
skapsfördraget och bonntraktaten
mellan Vasttyskland och de vast-
allierade.
som uppstod genom nattens vast-
liga orkan. Fier stallen har un-
derminerats, och ingen vet, vvad
som annu kan handa. Aven flöder
och sjöar har sprangt sina hinder.
Vattnet har vallt fram över vastra
och sydliga delarna av landet. En
av de mest utsatta provinserna ar
det sydliga Zeeland, som har en
fjardedel av sina 1.785 kvkm un
der vatten. PA en av dessa öar
stAr fern sjattedelar under vatt
net.
OmrAden, som just blivit upp-
odlade efter krigets oeh ockupa-
tiohens översvamningar med det
allt förtorknnde sallvattnet. stAr
nu Ater under saltvatten.
D OTTERDAM ër den av de stör-
lvre staderna, som blivit varst
traffad av olyekan. PA en mel-
stranderna bakom hamnen
blAste orkanen t. o. m. hfil pA ett
hus, och sarskilt de södra delarna
pA södra stranden stAr mAnga hus
under vatten.
PA de drabbade platserna, dari-
bland ett stort centrum, Vordrecht
söder om Rotterdam med mAnga
fabriker som lamslagits, far man
bAt pA gatorna eller vadar om-
kring. Mënniskorna har flytt upp
i de övre vAningarna i huset, och
dar sitter de bakom rutorna och
tittar ut pA hjëlparbetet, och de
fnissar, ja, skrattar i sin förtviv-
lan i rena nervositeten.
Vlissingen, dar vAr stAtliga
'Kungsholm" ligger för att bli
inredd för kommande kryssningar,
st.Ar delar av den gamla staden
under vatten, och dess varv, alltsA
det varv, dar "Kungsholm" bygg-
des, har kallat samman alla arbe-
tare för att skydda varvet.. och
borgmastare har anmodnt
alla genom radio att bringa hjalp,
men hur det vidare ar darnere,
det vet man faktiskt inte, för t.e-
lefonlinjerna ar brutna och tAgen
gAr inte.
VARLDSBERÖMDA BOU-
LEVARDEN i Schevenlngen,
dar mAnga berömda personer satt
sin fot, ar delvis förstörd, och ett
helt hotell i en annan badort, som
heter Katwijk, har helt enkelt
blAst i havet.
Vidare har de dxabbade delarna
ingen gas, inget drickSvatten, in
gen elektricitet, och i morgon bör
jar Strang ransonering för fier de
lar av landet, eftersom viktiga
kablar stAr under vatten helt och
hAllet. Röda korset har utrattat
ett beundransvërt arbete, och man
bör kanske sarskilt namna, att
endast ett par timmar efter det
atfr olyeksnyheterna började ström*
ma in började ocksA de första «A
vorna och den första hjalpen att
komma till Röda korset frAn all-
manheten.
CTAMNINGEN ar naturligtvis
allvarlig en sAdan dag som
denna, och det ër inte utan, att
mAnga hollandare drar sig en viss
majdag 1940 till minnes. Inte
minst darför att de sitter invid
radioapparaten hela dagen för att
höra de nyheter som strommar in.
1916 var en katastrof av mindra
omfattning pA detta satt, men
man mAste gA tillbaka mor an 100
Ar för att fA se ett sAdant anfall
av hollandarnas vërsta fiende, ha-
vet.
Ridgway stannar
PARIS 1 febr. (TT-Reuter)
De allierades överbefalhavare i
Europa, general Ridgway, demen-
terade officiellt i dag uppgifter-
na om att han amnade avgA
frAn sin post.
D™,
Biskop Bo Giert 7., Göleborg,
invigde pa söndagen i Naverstads
kyrka i Bohuslan folkskollarare
Kjell Knutsson och hans
maka U11 a till Svenska kyrkans
missionarer i Afrika.
Tak slets loss
pa Sardinien
GAGLIARI, Sardinien, 2 febr.
(TT-Reuter) Den storm, som
hemsökt Vasteuropa, sveptc sent
pA söndagskvalleh in över Me-
delhavct.
över Sardinien uppmattes en
vindstyrka pA 35 m/sek. Hundrn'
tals tak slets loss frAn hus i Cag-
liari, Sassari och Nuoro, ons stör
sta stëder. Fem personer skadades,
Dunkerques gator
star under vatten
PARIS 2 febr. (TT-Reuter)!
De första rapporterna om storm-
ska dor i Frankrike kommer frAn
Dunkerque, dar en del av ostra
dammen mot havet raserats.
Ilögvattnet satte pA eftermidda-
gen flera förstader under meter-
djupt vatten, och flera familjer mAs
te lamna sina hem. Stormen hat
skadat telefon- och kraftledningar,
och hamnfyrarna har spolats bort
fx-An vAgbrytarna.
Sverige hjalper
Svenska Amerika Linien stallde
pA söndagen med anledning av
naturkatastrofen i Holland
50.000 svenska kr till borgmas
tare B. Kolffs, Vlissingen, för-
fogande som stöd till hjalparbe-
tet i staden. Det ar som bekant
i Vlissingen, som rederiets ny-
bygge Kungsholm hAllcr pA att
utrustas.
Svenska Röda korset sande pA
söndagen telegrafisk förfrAgan
till det hollündska Röda korset
om den svenska organisationen
kan liimnn nftgon hjalp och i sa
fall i vilken form den önskas,
meddelar goneralsckreteraro
Beer i Svenska Röda korset.
